Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru en bok tillkommer: sättningen - Korrigeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudsakligen i följd deraf, att vid för
hård tillskrufning de af hans sidostycken, hvarigenom
skrufvarna gå, bringas ur sin riktiga vinkel.
Nu mera användes ganska allmänt en tillslutningsmetod
med drefhjul, som, utan kilar och skrufvar,
förenar bådas fördelar. De båda snedstegen äro
här af jern och afsmalna på yttersidan mot båda
ändarna, så att de med de motsvarande sidorna af
ramen, som är en enkel kilram, bilda fyra kilformiga
öppningar. Stegens sluttande ytor äro försedda med
kuggar, och motsvarande fördjupningar återfinnas
på omkretsen af fyra små jernhjul, som i midten
ha ett fyrkantigt hål. Dessa hjul insättas nu i de
kilformiga öppningarnas breda ändar och skrufvas med
ett slags skrufnyckel mot midten, tills de ej kunna
komma längre. Tillslutningen är på detta sätt hastigt
och ljudlöst verkstäld.
[ texten i illustrationen, ordnad i "rätt" ordning, eftersom inte alla
ark finns i illustrationen så "saknas" delar av stycket...:
-1-
När formatet skall uppgöras, tager sättaren ett
ark af den papperssort, hvarpå det verk skall tryckas,
som han begynt att sätta, och falsar detta ark
1
-4-
öfver en kolumn, och mäta huru många cicero bredare
och längre papperet är än kolumnen. Befinnes nu papperet
vara t. ex. 16 cicero längre och 14 cicero
-5-
bredare än kolumnen, så skola dessa papperets öfverskjutande
delar göras till s. k. marginaler omkring
kolumnen, hvarvid dock alltid bör ihågkommas, att
-8-
den och det mellanslag, som sättes dermellan och texten,
ty måttet måste tagas från öfversta radens öfvre
kant till nedersta radens nedre kant. Äro de öfver-
-9-
skjutande delarna af papperet större eller mindre, än
som nyss nämdes, följer man dock en sådan
proportionerlig beräkning. Uti akademiska afhand-
-12-
de, att icke något steg kommer att spänna mot ett annat
vid slutningen. Uti boktrycerier, der formatsteg af
bly finnas, får man ofta sätta qva-
-13-
dratrader under kolumnerna, på det de må bli lika
långa som de systematiskt gjutna stegen.
Då alla steg mellan, öfver, under och på sidorna af ko-
-16-
na, pålägges ramen, jemte tvenne snedsteg, ett till höger
och ett framför på formen. Enligt en gammal regel skola
distanserna mellan kolumnerna
]
Fig. 515. Oktavform tillslutad i kilram.
På sättningen följer korrigeringen af den uppsatta
texten. För detta ändamål tages ett afdrag,
som korrekturläsaren skall noga jemföra med
manuskriptet, hvarvid han i marginalen skall anteckna
alla afvikelser från originalet, utelemningar,
oriktiga bokstäfver, fel mot sättningsreglerna
o. s. v. Sättaren höjer nu (fig. 516) med tillhjelp
af korrekturinstrumentet (den s. k. ålen eller
korrekturtången) något litet den rad, hvari felet
förekommer, och insätter med ledning af korrekturet
det rätta i det felaktigas ställe. Följande skema
visar de vanligast förekommande felen och sättet,
hvarpå de i korrekturet rättas, Tecknet [v] är
egentligen ett v och betyder verte
eller vertatur, d. v. s. att bokstafven
skall vändas om; [d] betyder deleatur, borttages.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
