Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sättmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
börja, när det blir fråga om att leda de frigjorda
typerna till deras samlingsplats och der ordna dem
i rader bredvid hvarandra. Här afvika de olika
konstruktörerna ifrån hvarandra. På Youngs och
Delcambres maskiner ledde släta rännor från de
särskilda facken till en liten låda, dit stilarna
i följd af sin egen tyngd åkte ned. Denna låda,
som motsvarade vinkelhaken, erhöll genom en liten
trampmekanism en skakande rörelse, som underlättade
typernas uppradande bredvid hvarandra. Så snart en
rad blifvit full, måste han urlyftas och utslutas,
samma operation, som vi redan vid sättningen för
hand lärt känna. Den rosenbergska maskinen har inga
ledningsrännor, utan i dess inre löper tvärs öfver
i oafbrutet kretslopp en ändlös rem, på hvilken
de utskjutna typerna nedlägga sig och af hvilken
de föras till ett ställe, der de i en för ändamålet
afpassad behållare samla sig till en rad. När raden är
full, ger maskinen sjelf ett tecken, sättaren vrider
om en liten vef, och den satta raden åker öfver till maskinens
venstra sida, der en medarbetare mottager, rätar och inpassar
honom i kolumnen. Med tillhjelp af den ändlösa remmen
har det blifvit möjligt att på en gång anslå flera
tangenter, liksom ett ackord, så att flera typer
samtidigt kunna nedfalla på remmen, hvilket dock
endast går för sig, då bokstäfverna i ordet
följa hvarandra i alfabetet. Så t. ex. kan
ordet hjort utskjutas genom en enda tryckning
af fem fingrar. Medan derför Delcambre med sin
maskin satte omkring 6 000 bokstäfver i timmen,
sätter den rosenbergska 10 800 bokstäfver på samma
tid. Sörensens maskin, som vann den stora guldmedaljen
på verldsutställningen i Paris 1855, har visat sig
praktiskt användbar, och en kjöbenhavnstidning,
Fædrelandet, har öfver ett års tid satts med den
samma. Mekanismen var dock så invecklad, att, då han
efter Sörensens död kom i olag, ingen ännu kunnat åter
sätta honom i ordning. Med den tschulikska maskinen
skola för någon tid sedan inom det kejserliga
statstryckeriet i Wien vidtagits förbättringar,
som ledt till gynsamma resultat; han lär dock ej
längre användas.
517. Sättare vid kasten.
Sedan formen blifvit begagnad, skall han också
söndertagas och hvarje typ läggas tillbaka i sitt
särskilda fack. Äfven för denna operation, den så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
