Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berömda tryckanstalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den periodiska pressen, hvars höga vigt för
gemenskapen och sambandet mellan folken, för det
offentliga, vetenskapliga och enskilda lifvet vi här
ej behöfva skildra, är ännu allt jemt i tillväxt, och
det ej mindre i inre betydelse än i yttre omfång. Det
är säkerligen ingen öfverdrift, om man antager, att
en full tredjedel af allt tryckarbete tages i beslag
af tidningarna.
Den största myckenheten af tryckta alster, äfvensom
det till beskaffenhet, skönhet och mångfald yppersta,
ger naturligtvis Europa. I de utomeuropeiska länderna,
med undantag af Nordamerika, nöjer man sig med det
enkla arbete, som fyller det vanliga behofvet. Så
trycker t. ex. muhamedanen sin koran i Konstantinopel
och andra af sina egna städer, men köper dock
hellre leipzigupplagan, emedan hon är vackrare och
felfriare. Tryckanstalter, som utmärka sig genom
storartade anläggningar, genom mångsidigheten och
fulländningen af sina alster, finnas hufvudsakligen
i Europa. På senare tider har dock äfven Nordamerika
med framgång sökt ställa sig vid dess sida, och här
är det i synnerhet Frank Leslies förlagsanstalt i
New-York för illustrerade tidningar, som intager
ett af de främsta rummen och åstadkommer alster,
som äfven i Europa skulle räknas till de yppersta.
Som en storartad anstalt förtjenar framför många
nämnas det kejserliga statstryckeriet i Wien,
en anläggning af mer än europeisk ryktbarhet och
som oupphörligt lockar skaror af besökande från
jordens alla länder. I afseende på mångfalden af sina
alster öfverträffas denna anstalt näppeligen af någon
annan. Boktryckarkonsten tronar här som en drottning,
omgifven af en hel hofstat beslägtade, henne tjenande
konster. Typografin har här utvidgat sig till
polygrafi, hvilken sammanfattar och utöfvar alla
metoder, som blifvit uttänkta till mångfaldigande
af skrift och bild.
Redan i förhallen till detta berömda institut
finna vi oss omgifna af en af de intressantaste
konstutställningar, emedan anstalten här i ett enda
rum sammanfört mönster och prof af alla sina talrika
alster.
Tryckerierna, byråerna, magasinen, sättarsalarna,
torkrummen, gjuterierna och de andra lokalerna
upptaga de fem 4-6 våningar höga bygnaderna i
fransiskanklostret vid Singerstrasse, der anstalten
är inrymd och hvars ena med ett glastak öfvertäckta
gård blifvit förvandlad till en ofantlig sal, der
pressarna äro uppstälda.
Det kejserliga statstryckeriet syselsatte redan för
flera år sedan omkring; 1 000 arbetare och förbrukade
årligen mer än 200 000 ris papper. Det hade öfver 175
millioner typer, d. v. s. mer än 4 000 centner stil,
deribland ensamt 12 000 kinesiska tecken, öfver 200
olika maskiner och pressar, 25 000 stålstämplar,
80 000 matriser o. s. v.
Utom 500 olika inhemska alfabet eger anstalten äfven
öfver 120 främmande sådana, d. v. s. alfabet till
alla språk, som ega en skrift. Der se vi de kinesiska
och indiska böckernas sällsamma bokstäfver vid sidan
af de urgamla kilbokstäfverna, sådana de förekomma
på Babylons, Ninives och Persepolis’ ruiner,
de hebreiska bokstafsqvadraterna, de arabiska och
persiska ljudtecknens snirklar, streck och punkter,
de skarpkantiga nordiska runorna vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
