Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boktryckarkonsten i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rostock och Kjöbenhavn, således en gengångare ända
in i början af 17:e seklet från boktryckarkonstens
ambulatoriska tid. Intressantare och af varaktigare
värde äro emellertid några andra tryck, som utgått
från dessa 1500-talets officiner. Dit höra i första
rummet den finska öfversättningen af Nya testamentet,
som 1548 utkom från Laurentsons press, samt ett
par alster, som sticka bjert af mot den massa af
teologiska och politiska skrifter, som gaf denna tids
literatur hennes färg. Vi mena vårt äldsta drama:
»Tobie commedia», tryckt 1550 hos Laurentson, och
det allra första svaga försöket till en vetenskaplig
afhandling: Benedicti Olai Läkarebok, tryckt 1578
hos Anders Torstensson.
Fig. 535. Tryckerisalen i P. A. Norstedt & Söners boktryckeri.
Bland Stockholms boktryckare på 1600-talet förtjena
i synnerhet nämnas Henrik Keyser, den förste af de
tre boktryckarna af denna slägt, i medlet samt
Georg Burchardi i slutet af århundradet. Båda
åstadkommo för sin tid ovanligt vackra typografiska arbeten och
utvecklade en betydande verksamhet. Så utgaf Keyser
utom våra gamla lagar två stora bibelupplagor på
finska och svenska samt vårt äldsta kopparsticksverk,
vapenboken af 1650, medan Burchardi tryckte
1693 och 1695 års psalmböcker i ej mindre än tolf
upplagor. Framstående bland Stockholms boktryckare på
1700-talet äro: Peter Momma, som anlade det första
stilgjuteriet i riket, Henrik Fougt, som införde
den engelska eller baskervillska antiqvastilen,
och J. S. Ekmansson, som införskref den didotska
och härigenom började uttränga den dittills allmänt
brukliga frakturstilen. I början af vårt eget
århundrade utmärkte sig jemväl Carl Deleen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
