Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Träsnideriets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upphöjda figurer på en yta, och någonting annat är
ej träsnideriet, urgammal. Som vi sett, förstod sig
redan forntiden mycket väl på att åstadkomma mynt,
gemmer, sigill m. m., och i sådana fall, der trä
var tillräckligt, t. ex. till namnteckningar,
begagnade man äfven detta. Vi ha äfven redan i
inledningen sett, huru de råaste folk mycket snart
få lust för utsiringar, som de lära sig att, ofta
med en märkvärdig skicklighet, medelst konstgjorda
upphöjningar och fördjupningar anbringa på sina
husgerådssaker, som oftast äro af trä. I en del
museer finnas egyptiska mumiekistor af trä, som äro
alldeles öfverhöljda med de finaste upphöjda figurer,
hvilka man genast skulle kunna anstryka med svärta
och aftrycka på papper, om ett sådant försök med så
dyrbara fornlemningar vore tillåtet.
Men till träsnideriet i vår tids mening hör just
mångfaldigandet genom aftryck, och denna tanke har,
såsom senare forskningar ådagalagt, först upprunnit
hos kineserna, utan att vi derför behöfva anse dem
för våra läromästare. De första spåren till denna
konst i Europa finner man några årtionden före
boktryckarkonstens uppfinning, 1402, då det i gamla
krönikor talas om kortskärare.
Det första med ett bestämdt årtal försedda
träsnitt föreställer den helige Kristofer, bärande
Kristusbarnet, och utvisar årtalet 1423. Det
upptäcktes i ett kloster vid Memmingen och uppköptes
jemte många andra oskattbara tryck af den rike lord
Spencer, som förde det till England. Bladet har
en latinsk underskrift och tillhör sålunda det af
bild och skrift blandade slag af träsnitt, i hvilka
vi redan lärt känna boktryckarkonstens föregångare
och hvaraf vi i fig. 490, föreställande en del af
ett blad ur Biblia pauperum eller Fattigbibeln,
gifvit ett prof. Denna bibel var ej, såsom man
af namnet skulle förmoda, ämnad att utgöra någon
bibel för fattigt folk, utan afsåg förnämligast att
tjena tiggarmunkarna, som ofta kallade sig pauperes
Christi, till hjelpreda vid deras extemporerade
predikningar. Midtbilderna utgöra fortlöpande
skildringar ur frälsarens historia, medan sidofälten
framställa de delar af gamla testamentet, man brukade
anse som symboler af det nya.
Omkring år 1500 tog konsten ett steg
framåt mot måleriet. Man började eftergöra de
s. k. clairobscurmålningarna i träsnitt med användande
af flera olika formar. Ett sådant träsnitt, efter
Lukas Cranach, »ett nattläger i Egypten», bär årtalet
1509, två andra, af Hans Baldung Grün, årtalen 1509
och 1510. Detta slags tryck, der konturerna gjordes
svarta och färgerna sedan intrycktes med särskilda
formar, blefvo snart mycket omtyckta och förfärdigades
af flera mästare. Engelsmännen bibehöllo detta maner
längst, ända in i adertonde århundradet, och förenade
äfven stundom dermed koppartrycket. De i de senaste
årtiondena så bekanta baxterska oljbilderna kunna
anses som en förfining af detta gamla maner. Äfven
de hafva ett undertryck i koppar- eller stålstick.
Sextonde århundradet, i synnerhet dess första
hälft, var det äldre träsnittets blomstringstid. De
berömdaste tecknare och målare försmådde ej att
sjelfva arbeta i trä, ja, flera öfvade denna konst
med synnerlig förkärlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
