Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstens teknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
teckningar företrädet, då handen kan röra sig friare och
ej behöfver ängsligt följa hvarje ritadt streck. Skall
ett redan befintligt aftryck kopieras, och ligger
det ej så synnerlig makt uppå, att bladet bibehålles
fullkomligt rent, behöfves alls ingen teckning, ty man
kan i detta fall på kemisk väg taga ett öfvertryck af
bladet på stocken. En stor lättnad i hans arbete har
fotografin gifvit träsnidaren. En del fotografer
förstå att så väl efter naturen som efter kopior, och
i det senare fallet i huru stor eller liten skala som
helst, på trästocken öfverföra de bilder, som skola
skäras; men härtill fordras en xylograf, som ej blott
är skicklig i sitt fack, utan äfven har artistisk
bildning, då fotografierna alltid måste upphjelpas
med blyertsen eller penseln och den fotografin gerna
vidlådande sträfheten måste undvikas, om man vill
åstadkomma en ögat tilltalande bild.
Fig. 542. Tonstickeln.
Fig. 543. Handgreppet vid skärning i trä.
Fig. 544. En träsnidare arbetande med begagnande af lupen.
Träsnidarens sticklar äro af flera slag. Spetsstickeln är ett fyra
tum långt stål med mer eller mindre spetsig vinkel,
utmärkande gröfre eller finare sticklar. Tonstickeln
(fig. 542) har en trubbig form, och dess större
eller mindre tjocklek nedtill visar den bredd,
som ett snitt med en sådan skall erhålla. En sats
tonsticklar innehåller tolf nummer, alla med olika
bredd. Vid de finaste arbetena måste konstnären, såsom
fig. 544 utvisar, taga en lup till hjelp. Trästycket,
som skall bearbetas, lägges af de flesta träsnidare på
en med sand fyld skinndyna, der det lätt låter vända
och vrida sig i alla riktningar (fig. 543). Andra
begagna på olika sätt inrättade ramar, hvari stocken
inskrufvas eller fastkilas. För att skona teckningen
spänner träsnidaren öfver bildytan papper, hvaraf han,
allt efter som arbetet fortskrider, bortrifver stycke
efter stycke. Har ett parti misslyckats för träsnidaren,
måste han utborra eller utmejsla det felaktiga och insätta en ny
träbit i stället; detta är dock förbundet med stor svårighet och
mången gång omöjligt; ej sällan händer äfven, att naturliga
fel i träet göra ett sådant förfarande redan i början
nödvändigt. Fördjupandet af större, ja, till och med
temligen smala hvita partier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
