Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det kinesiska boktrycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin tunnhet igenom, hvarför också bladen endast kunna
tryckas på ena sidan. Skall boken bindas, falsas
de särskilda bladen så, att två tomsidor komma att
ligga emot hvarandra, hvarefter de sammanhäftas i
ryggen. Boken förses nu äfven med permar af papper
eller siden och är så färdig. En kinesisk tryckform är
så stark, att han utan att taga någon skada kan gifva
30 000-40 000 afdrag och äfven sedermera genom liten
upphjelpning ytterligare begagnas. Huru ett blad af
en på detta sätt i trä skuren bok ser ut, derom kan
läsaren göra sig en föreställning af det facsimile,
vi i fig. 548 meddelat och som genom öfvertryck är
taget ur en japansk bok. Japaneserna begagna endast
ett mindre antal af de kinesiska tecknen och gifva
dem en helt annan användning, i det de låta hvarje
sådant tecken utmärka en viss stafvelse.
Sedan Europa och Kina på senare tiden trädt i närmare
förbindelse med hvarandra, är det ej svårt att få se
en kinesisk bok eller att få köpa en sådan, ty de äro
ej dyra och säljas merendels i sitt hemland till ett
pris, hvartill en europeisk bokhandlare, endast när
han kunde beräkna en mycket stark afsättning, skulle
kunna lemna dem. En sådan bok har merendels ett ganska
prydligt utseende; allt är nätt och ändamålsenligt
inrättadt; äfven afbildningar förekomma ofta, när
de behöfvas. Ehuru blott uppritade i enkla konturer
och, i följd af bristen på perspektiv, företeende
ett något ovanligt utseende, återgifva dock dessa
illustrationer i allmänhet ganska tydligt, hvad de
skola åskådliggöra. I nedre kanten af hvarje blad
är vanligen en svart fyrkant påtryckt, för att ej
märkena efter fingrarna vid bladets omvändning skola
synas på papperet. Titlar, öfverskrifter och andra
saker, som skola mera framhållas, ingraverar man ofta
fördjupade i trästocken, så att de i aftrycket visa
sig hvita på svart botten.
Sålunda åstadkomma kineserna med de enklaste medel
det samma, som vi endast med tillhjelp af en mängd
invecklade instrument samt stor mekanisk kraft
kunna verkställa. Europeerna kunna dock åstadkomma
sina tryckalster mycket fortare, ty den kinesiske
träsnidaren behöfver en hel dag för att skära en
sida, och tryckaren kan ej täfla med en europeisk
handpress, långt mindre med maskinpressen. Hans 2 000
blad om dagen innehålla blott två sidor och motsvara
alltså endast 250 af våra hela ark. Det oaktadt
är det sannolikt, att i stora kinesiska städer ett
digert verk genom arbetets fördelning kan hastigare
åstadkommas än i Europa. Man behöfver blott anställa
ett tillräckligt antal träsnidare och tryckare,
för hvilka hvarken pressar eller en gemensam lokal
äro af nöden. En kinesisk kejsare lät en gång genom
en kommission besörja utgifvandet af de kinesiska
klassikerna i en samling, vid hvilket tillfälle under
flera års tid 120 band utkommo dagligen.
Då de europeiska missionärerna med sina tryckerier
kommo till kineserna, voro de rörliga typerna för dem
ingen nyhet: de hade sjelfva understundom användt
dem. Missionärerna utverkade också redan 1662 af
kejsar Khang-hi, att 250 000 sådana rörliga typer
graverades i koppar, med hvilka sedermera trycktes
vid pass 6 000 qvartband äldre böcker. Nu tryckes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
