Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maskinerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka Parrots redan 1831 uppfunna är en af
de ändamålsenligaste, har denna brist blifvit
afhjelpt. Man kan nu med samma instrument kopiera
både i rät och omvänd riktning och på samma gång efter
behag förminska teckningen så väl i båda riktningarna,
så att kopian i alla delar blir en trogen bild af
originalet, som blott i den ena. I det senare fallet
blir teckningen antingen omåttligt uppdrifven i höjden
eller utdragen på bredden, och då man dessutom kan
ställa en fullständig pantograf så, att han äfven
verkställer utdragningen i sned riktning, så att
t. ex. alla lodräta linier i kopian visa sig i lutande
ställning, fattar man lätt, hvilken oändlig mångfald
af kombinationer med honom kan åstadkommas. Den
matematiska noggranheten af alla teckningens
proportioner blir naturligtvis alltid bevarad.
Men ehuru pantografen redan länge varit känd, är det
dock först på senaste tiden, han i denna förbättrade
form börjat användas. Man begagnar honom nu till
gravering antingen på etsgrund eller omedelbart i
sten eller metall. I stället för blotta ritstiftet
är han i sådana fall försedd med en stål- eller
diamantspets. Man kan äfven gifva pantografen en
sammansatt konstruktion, så att en mängd i rad
stående stift utföra samma figur. I denna form
vann instrumentet för några år sedan insteg på
tygtryckerierna för gravering af tryckvalsarna
och utträngde här de hittills brukliga moletterna
och deras gravörer. Moletterna äro cylinderformiga
stålplattor, på hvilkas yta mönstret är graveradt i
upphöjdt arbete. Pressar man med ett starkt skruftryck
en sådan graverad platta mot en kopparvals och låter
båda gå rundt med hvarandra, aftrycker sig molettens
upphöjda mönster fördjupadt i valsen, och när dennas
hela yta på detta sätt varit i beröring med moletten,
är han färdig till tryckning. Nu mera öfverdrager man
dock valsen med etsgrund och låter så pantografen
upprita mönstret, hvarefter det etsas. Detta förfaringssätt
är ej blott mindre kostsamt, utan medgifver äfven en
långt större frihet i valet af mönster. Arbetet med
pantografen fordrar dock mycken öfning, då det gäller
att fast och säkert föra stiftet öfver hvart enda
streck i det framför liggande originalet, ty det
arbetande stiftet kan endast troget eftergöra det
föregående stiftets rörelser. För skötseln af de
maskiner, som vi i det följande skola beskrifva,
fordras dock ingen synnerlig konstfärdighet, endast
uppmärksamhet, lugn och tålamod, så att, sedan ett
arbete blifvit riktigt instäldt, äfven en gosse eller
en flicka kan fortsätta det.
Den äldsta hit hörande apparaten är guillocheringsmaskinen,
en ursprungligen engelsk uppfinning, som i början endast begagnades till
utsirande af urboetter och siffertaflor, dosor och juvelerararbeten,
tills han efter många förändringar äfven togs i boktryckets tjenst. En
i långsam kringvridning befintlig skruf verkar med sin stålspets
borrande på den midt emot honom i lodrät ställning anbragta
graveringsplåten. Hela skruflagret kan, som en omvänd pendel, utföra
rörelser åt sidan. På skrufven är anbragt en patron,
d. v. s. en skifva med tandad, insvängd eller på något annat sätt utskuren
kant. En stålfjäder eller en vigt tränger skrufven ständigt åt ena sidan
på det sätt, att patronen fast ansluter mot ett afrundadt starkt stift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
