- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel /
683

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillverkningen af värdepapper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

måste kunna det i flera – är i våra dagar så eftersökt
och väl betald, att han ej känner sig frestad att
tillgripa förfalskarens usla handtering.

Sedelfabrikationen börjar med tillverkningen af det
papper, som skall användas dertill, ty äfven detta
måste utmärka sig genom vissa egendomligheter,
som försvåra efterapning. Härom kan dock ej
synnerligt mera sägas, än hvad vi redan känna från
kapitlet om papperstillverkningen i allmänhet, ty
de egendomligheter, som här tillkomma, behandlas
merendels som fabrikshemlighet. Papperet formas
arkvis för hand och består till sin hufvudmassa af
hampa. Man tror derför äfven vanligen, att det är
af hampan sedelpapperet får sin större fasthet och
andra utmärkande egenskaper. Emellertid skall efter
tillförlitliga uppgifter papperet i de engelska
banknoterna bestå af linne och bomull, likväl ej
af lump, utan af nytt tyg, och detta papper, som,
oaktadt sin stora tunnhet och genomskinlighet, är
ytterst fast och utmärker sig genom en egendomlig
klang, har befunnits så förträffligt, att banken deri
ser sitt säkraste skydd och att, sedan det började
användas, förfalskningar knapt mera förekommo, tills
bedragarna funno tillfälle att ur bankens egna förråd
stjäla ett parti blanketter, som de försågo med en
så väl gjord gravyr, att banken sjelf ej förmådde
skilja vän från fiende.

Hvarje sedel är alltid försedd med en vattenstämpel,
hvilken, som vanligt, åstadkommes derigenom, att
stämpelns bokstäfver, siffror m. m. inflätas i
formens trådnätsbotten. På många sedelpapperssorter
ha dock dessa figurer så skarpa ränder, att de måste
ha åstadkommits medelst något annat förfarande. På en
del fabriker skall man, för att gifva vattenstämpeln
en skarpare utbildning, taga lufttrycket till hjelp;
pappersformen lägges nämligen för ett ögonblick på
en suglåda af det slag, hvarmed vi vid beskrifningen
af pappersmaskinen gjorde bekantskap. Naturligtvis
syselsätta sig endast några få bruk med denna gren
af papperstillverkningen, och här i Sverige är
riksbankens pappersbruk vid Tumba det enda, der
tillverkning af sedelpapper eger rum.

Det på detta sätt åstadkomna papperet får nu genom
en samverkan af flera grafiska konster en sådan
utstyrsel, att det ej blott erbjuder ett för ögat
behagligt yttre, utan äfven gör en efterapning så
svår som möjligt. Stålsticket lemnar figurerna,
träsnittet det kraftigare ornamentet, boktrycket
skriften o. s. v.; litografins biträde anlitas deremot
mera sällan. Till ingravering af ornament och skrift
af mikroskopisk finhet användes nu mera pantografen,
medan förr allt sådant måste raderas för hand och
med tillhjelp af lup. Den större skriften intryckes
vanligen sist på typografiskt sätt, så framt hon ej
redan, såsom med de sirade hufvudraderna är fallet,
blifvit af skriftgravören anbragt på stål- eller
kopparplåten. Stundom finner man äfven en sedelsort
försedd med en så kallad torrstämpel, som anbringas
med en särskild stämpelpress och om hvilken det samma
gäller, som förut blifvit sagdt om prägeltrycket.

Den sista operationen, sedlarnas numrering och
förseende med namnunderskrifter, skedde förr för hand
med bläck och penna af vissa bankens tjenstemän. Nu
mera användes sällan skrifbläcket; ett troget
facsimile af namnteckningen ingraveras på tryckplåten,
och nu reringen ombesörjes af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:06:41 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/1/0693.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free