- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
61

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfstången

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillräcklig att sänka den ena ned till marken och
upplyfta den andra. Men sätta sig två personer på
plankans ena ända, förblir denna qvar vid marken
och den andra hålles sväfvande i luften, så vida
ej plankans läge på bocken ändras, så att denna
senare kommer längre ifrån den ensamt sittande,
hvars tyngd således kommer att verka på en längre
häfstångsarm. Det blir då möjligt för den ena att
väga upp de båda andra. Men hvad dessa genom
denna anordning vinna i ett afseende, förlora de i
ett annat, ty då de gungas af en enda, måste de i
sin tur gunga honom dubbelt så högt.

Fig. 36. Användning af den tvåarmade häfstången.

Fig. 37. Användning af den enarmade häfstången af första slaget.

Denna gunga är en häfstång, vid hvilken, liksom
vid det på nyss nämda sätt använda jernspettet,
kraftens och lastens angreppspunkter ligga på
hvar sin sida om stödjepunkten. En dylik häfstång
kallas tvåarmad till skilnad från en sådan,
som visas i fig. 35, der kraften och lasten (a)
verka på samma sida om stödjepunkten (b), och
hvilken derför kallas enarmad. Denna senare kan
åter vara af olika beskaffenhet, allt efter som
lastens eller kraftens angreppspunkt ligger närmast
stödjepunkten. Fig. 36, 37 och 38 lemna ytterligare
exempel på olika slags häfstänger. Skottkärran,
åran m. fl. dylika inrättningar visa sig vid
närmare granskning vara ingenting annat än enarmade
häfstänger, vid hvilka lastens angreppspunkt ligger
emellan kraften och stödjepunkten. Trampan till
spinnrocken, symaskinen eller svarfstolen äro åter
enarmade häfstänger, vid hvilka kraften verkar emellan
lasten och stödjepunkten. Det vore lätt att uppräkna
hundratals exempel ur det dagliga lifvet, som äro
mer eller mindre enkla användningar af häfstången,
men vi nöja oss med att hänvisa läsaren till den
i vår titelvignett framstälda bilden, som visar de
skenbart mest olika användningar af en och samma lag.

Fig. 38. Enarmad häfstång af andra slaget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:15:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/2/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free