Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjulet med valsen - Friktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af häfstänger, hvilka förekomma än i sin enklaste
form såsom stänger, än såsom remskifvor, kugghjul,
excenterskifvor o. s. v. Två i hvarandra gripande
kugghjul äro endast en förändring och utveckling af
hjulet med valsen, och samma lag för kraftens och
hastighetens förändring gäller för båda. Tänka vi
oss den i fig. 45 framstälda kugghjulsutvexlingen så
anordnad, att de större kugghjulen hafva 48 och de
mindre 8 tänder hvartdera, samt att kraften verkar
direkt på hjulet längst till venster, gör tydligen det
mellersta hjulet 6 hvarf, då det förstnämda gör ett;
det stora hjulet till höger åter gör 6 hvarf, då det
mellersta gör ett, eller 36 hvarf, då hjulet till
venster gör ett; men det sista af de små kugghjulen
gör 216 hvarf på samma tid, som det stora hjulet
till venster går omkring ett hvarf. Fig. 46 visar
den redan förut omnämda kombinationen mellan en
skruf och ett kugghjul eller en s. k. skruf utan
ända. Om nämligen skrufven medelst den dervid fästa
vefven kringvrides, gripa hans gängor mellan
kugghjulets tänder, och för hvarje hvarf skrufven
gör, framskrufvas hjulet en delning. På detta sätt
kan åt hjulet meddelas en utomordentligt långsam och
likformig rörelse. Tydligen är det äfven möjligt att
medelst en på vefven verkande jemförelsevis obetydlig
kraft hålla jemvigt med en stor, på hjulet eller
dess axel anbragt last. Då en betydande tyngd skall
på detta sätt lyftas, blir dock friktionen mellan
skrufven och hjultänderna så betydlig, att man hellre
tillgriper andra utvägar och använder skrufven utan
ända blott då, när det är fråga om att förvandla en
roterande rörelse till en annan vida långsammare,
utan afseende på om en större eller mindre del af
det för skrufvens kringvridning erforderliga arbetet
upptages af friktionen eller icke.
Fig. 45. Kugghjulsutvexling.
Fig. 46. Skruf utan ända.
Friktionen spelar vid alla dessa maskiner och öfver
allt i naturen, der rörelse råder, en så betydande
rol, att vi ej kunna undgå att här något utförligare
redogöra för den samma. Hon är ett motstånd, som
hvarje i rörelse satt kropp måste öfvervinna; men
det oaktadt är hon dock nödvändig för de jordiska
förhållandenas bestånd. Om friktionen vore borta,
skulle ingen knut mera hålla, ty att ett bands båda
ändar låta sammanknyta
sig, beror på den friktion, som de utöfva mot
hvarandra. Och hvad är väl nätet, som
fiskaren binder, eller strumpan, som våra sinnrika
väfstolar tillverka, annat än ett enda system af
knutar? Vore ej friktionen, skulle broderi- och
virkkonsten åstadkomma ganska bristfälliga alster;
filtade tyg vore då alls icke möjliga, så framt
man ej ville limma ihop dem, och sjelfva väfnaden
skulle förlora sin täthet. Ingen spik, ingen skruf
skulle fastna; synålar vore icke uppfunna, ty deras
användning grundar sig blott på friktionen. Genom
friktionen erhålla vi fäste för våra fötter, då vi gå;
utan henne skulle vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
