- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
170

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftpumpen - Försök med luftpumpen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föreslagit. Fig. 141 ger en afbildning af de båda
stöflarna och den kugghjulsmekanism, hvarmedelst
kolfvarna röra sig upp och ned deruti. P och P[’] äro
pumpstöflarna, y och y’ de från recipienten ledande
luftkanalerna, hvilka öppnas och tillslutas af de på
stängerna b och b’ sittande bottenventilerna z och
z’; R är den dubbelt genomborrade kran, medelst hvilken
recipienten kan afspärras och den atmosferiska
luften insläppas.

Hydrauliska luftpumpar äro de gamla
inrättningar, som frambringa ett torricelliskt
tornrum. På dem har recipienten sin plats antingen
ofvanpå ett qvicksilfversrör af minst 25 tums längd,
eller är han satt i förbindelse med ett 34 fot
långt vattenrör. Deras sätt att operera är dock så
ofullkomligt, att man nu mera alltid begagnar sig
af de här ofvan beskrifna pumparna med kranar eller
ventiler. Som en af de äldsta luftpumpar af detta
slag kan man anse den enkla luftvexlingsapparat, som
sedan gammalt begagnas i grufvorna i Harz. Apparaten
utgöres af en fast stående tunna, genom hvars botten
ett bredt trärör går ned till den del af grufvan,
som skall befrias från skadliga luftarter. Röret
går upp genom tunnan så högt, att det sticker upp
öfver ytan af det vatten, hvarmed tunnan är fyld,
samt har vid sin öfre mynning en eller två ventiler,
som öppna sig utåt. Inuti denna fasta tunna är anbragt
en annan rörlig, upp- och nedvänd, således nedåt öppen
tunna, hvars öfre botten har en klaffventil, hvilken
likaledes öppnar sig utåt. Medelst en mekanism,
snarlik pumpstångens, föres den inre tunnan upp
och ned. Denna rörelse har ej blott till följd, att
ofvanpå vattnet bildar sig ett rum med förtunnad luft,
hvari luften från grufvan intränger, utan äfven att
vid tunnans nedgående och rörventilens i följd deraf
skeende tillslutning luften förtätas, uppskjuter ventilen
i tunnans öfre botten och strömmar ut.

Fig 141. Den dubbelverkande luftpumpen, sedd framifrån.

Försök med luftpumpen. Vi ha redan i kapitlet om luftbalongen haft
tillfälle att se, huru den med gas fylda balongen, när han kommer upp i de
högre, förtunnade luftregionerna, sväller upp, ja, till och
med kan spricka, om gasen ej får någon öppning att
strömma ut igenom. Samma iakttagelser kunna vi äfven
göra under recipienten. Lägga vi nämligen derunder en
till hälften med luft fyld, men fast tillknuten blåsa,
kommer denna, när luften utpumpas ur recipienten, i en
märkvärdig rörelse. Så snart genom förtunningen den
yttre luftens tryck aftager, följer luften i blåsan
sitt sträfvande att utvidga sig: blåsan spänner ut sig
allt stramare och spricker slutligen, när hinnan ej
längre förmår uthärda den inre spänningen. En klase
torra russin får af samma orsak under recipienten
utseende af en klase saftiga och svällande vindrufvor;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:15:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/2/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free