Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mikroskopets historia - Mikroskopets användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hopskjutning. Men Dellabare sjelf använde ännu ej
någon akromatisk dubbellins; detta gjorde först
Aepinus, efter hvilken holländarna Beeldsnider,
Jan och Herman van Deyl förfärdigade utmärkta
mikroskop. Aepinus’ instrument voro dock ännu allt
jemt behäftade med bristen att hafva linser med allt
för stor brännvidd, i följd hvaraf de blefvo otympligt
långa och mycket obeqväma att handtera. I van Deyls
objektiv deremot, af hvilka hvarje mikroskop hade
två, var brännvidden endast 10,1, ja, i somliga
till och med endast 5 linier. De bestodo af en
bikonvex kronglaslins och en nästan plankonkav lins
af flintglas och skola varit så utmärkta, att de vida
öfverträffade flera senare objektivsammansättningar.
Det dröjde i sjelfva verket länge, innan de
praktiserande optikerna kunde hålla jemna steg med
den framåtskridande vetenskapen och tillfredsställa
hans allt jemt stegrade fordringar, och om också
Fraunhofers mikroskop i verkligheten ännu ej uppnådde
det högsta, var det dock äfven här hans snillrika
ideer, som hastigt ledde andra till åstadkommande af
något fullkomligare. Stödjande sig på Fraunhofers
bestämningar, gaf den franske fysikern Ernest Selligue
optikern Chevalier anvisningar för
konstruerande af ett mikroskop, som i sina verkningar
öfverträffade alla föregående. Det hade fyra
akromatiska dubbellinser af 12,46 liniers brännvidd,
som kunde förenas med hvarandra, en inrättning, som
med största framgång blifvit tillämpad på alla senare
mikroskop. Bildernas klarhet lemnade dock ännu mycket
öfrigt att önska, emedan Chevalier på sitt objektiv
vändt linsernas bugtiga yta mot föremålet. Ett stort
framsteg hade emellertid blifvit gjordt, och deraf
sporrades Amici att lemna sitt i half förtviflan
påbörjade spegelmikroskop å sido och åter gripa sig
an med förfärdigande af linsobjektiv. Han inrättade
dock sina linser så, att så väl på okularet som på
objektivet den plana ytan kom utåt, och lyckades
sålunda nästan helt och hållet upphäfva den sferiska
afvikelsen (aplanatiskt mikroskop). Året 1827, då
Amici fick det första mikroskopet af detta nya slag
färdigt, skall derför alltid anses som en epok i den
praktiska optikens historia.
Det sammansatta mikroskopet hade dermed slagit det
enkla på alla punkter, och segern blef med hvart år
allt fullständigare. Namnen Merz und Söhne i München,
Oberhäuser i Paris, Ross, Powells, Smith
och Beck i London, Plössl i Wien, Schieck,
Béneche, Wasserlein och Wappenhans i Berlin,
Kellner i Wetzlar m. fl. ha
blifvit ärofullt införlifvade med de vigtigaste af
de upptäckter, som under de senaste tretio åren
i så utomordentligt rikt antal blifvit gjorda på
det organiska lifvets område; ty dessa upptäckter
ha till allra största delen blifvit möjliga endast
genom biträde af de mikroskop, som utgingo ur dessa
konstnärers verkstäder.
Mikroskopets användning. Den stora spridning, som
dessa instrument i följd af sin prisbillighet under
senaste tiden erhållit, och den dermed sammanhängande
allt mera utbredda lusten för mikroskopiska
arbeten föranleda oss att här tillägga några ord om
mikroskopets behandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
