Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den galvaniska telegrafen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Lille, och endast Aragos kraftiga uppträdande
kan man tillskrifva, att småningom åtminstone försök
gjordes, hvilka slutligen förmådde undantränga den
omtyckta chappeska uppfinningen och ersätta henne med
något ojemförligt bättre och fullkomligare. Först 1851
blef den elektriska telegrafen i Frankrike upplåten
för allmänheten, och under de första två månaderna
befordrade han ej mer än 500 depescher från Paris. Men
vi återgå till vår historiska betraktelse.
Man kunde omöjligt göra sig blind för, att Napoleons
snabba och i följd deraf så utomordentligt lyckliga
företag hufvudsakligast understöddes, ja, ofta till
och med endast blefvo möjliga genom den hastighet,
hvarmed herskaren kunde meddela sin vilja till alla
delar af sin här. General Macks olyckliga instängande
i Ulm var ett exempel, som Baiern hade för nära under
ögonen, att det skulle kunnat förbises. Då nu dessutom
österrikarnas alldeles oförutsedda infall den 9 april
1809, hvilket tvang konungen att den 11 fly från
München, genom den optiska telegrafen så hastigt
meddelades Napoleon, att redan den 22 april denna
stad, som sex dagar förut intagits af österrikarna,
undsattes af fransmännen och konung Maximilian kunde
sexton dagar efter sin flykt åter intåga i sin
hufvudstad, riktade baierske ministern Montgelas
hela sin uppmärksamhet på telegrafin och hennes
stora betydelse. Sin önskan att af akademin erhålla
förslag till telegrafinrättningar delgaf han den 5
juli 1809 Sömmering, som var medlem af nyss nämda
vetenskapliga samfund, och med hvilken liflighet och
grundlighet vetenskapsmannen omfattade uppmaningen,
visar hans dagbok, i hvilken redan under den 8 juli,
således blott tre dagar
derefter, står att läsa: ".... ej kunnat få någon rast
eller ro, förr än jag medelst gasutveckling löst telegraffrågan."
Sömmering utgick genast från iden att för
telegrafering använda den genom Voltas stapel
utvecklade elektriska strömmen; i synnerhet föreföll
honom stapelns förmåga att sönderdela vatten
särdeles fruktbringande. Det gälde nu att undersöka,
huru långt den kemiska verkningen läte fortplanta
sig. Den 9 juli lyckades, såsom hans dagbok meddelar,
gasutvecklingen på ett afstånd af 40 fot, den 19
sönderdelade hon vatten på 175 och den 8 augusti på
1 055 fots afstånd, och tre dagar derefter kunde han
säga: "telegrafen lyckas".
Den af Sömmering använda stapeln var sammansatt af
silfver (brabantska thaler) och zink och bestod af 15
par; som fuktig ledare emellan hvart par användes
filt, fuktad med saltvatten. Den fullständigt
utarbetade planen mottog akademin den 26 augusti 1809.
Afbildningen (fig. 374) visar, huru den sömmeringska
telegrafen var inrättad. Hon är hemtad ur en liten
skrift, hvari sonen till den förtjenstfulle forskaren
inför efterverlden häfdat sin faders länge förbisedda
anspråk.
Såsom figuren visar, består den första elektriska
telegrafen af följande delar: 1) Voltas stapel A;
2) alfabetet B1, hvars 24 bokstäfver motsvaras af
särskilda trådar, som kunna sättas i ledande förening
med stapeln derigenom, att man insticker poltrådarnas
ändar i de genomborrade stiften, hvilka i B2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
