Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De geologiska formationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uteslutande en afsättning ur hafvet, mycket rik på
djurfossil, men med få växtaftryck. De eruptiva
bergarterna äro förnämligast basalt, dolerit, fonolit,
pechsten och trakyt. Inom vårt land är denna formation
med säkerhet känd endast i Skåne och Bleking, der hon
förekommer på spridda håll såsom grönsand, gråkrita
och skrifkrita.
Med kritformationen upphör hvad man kunde kalla
jordens urtid, hvars alla växt- och djurformer,
så vidt man får döma af anträffade fossil, nu mera
äro utdöda. Helt annorlunda förhåller det sig med
nu följande
D. Tertiära formationer.
Dessa innesluta många djur- och växtlemningar, som
tillhöra ännu lefvande slägten, och indelas efter
antalet nu mera utdöda arter, som förekomma i de dit
hörande berglagren, uti eocen-, miocen- och pliocen-
eller undre, mellersta och öfre tertiärgrupperna.
De utgöras af sandsten, konglomerat, skifferleror,
mergel, kalksten och leror med mellanlägrade
flöt-ser af brunkol samt smärre lager af poler- och
sugskiffer, plastisk lera m. m. Att jordytan äfven
under denna period varit underkastad stora, många
gånger återkommande förändringar och rubbningar,
bevisas genom den mångfaldiga gånger omvexlande
aflagringen ur salt och sött vatten. Rikedomen
på organiska lemningar, i synnerhet ur djurriket,
är särdeles stor. Man har här funnit skelett efter
jättelika, tjockhudade däggdjur, efter hvalar, fåglar,
sköldpaddor m. m. Växtlemningarna, till större delen
af palmartad beskaffenhet, antyda, att klimatet varit
tropiskt. Af eruptiva bergmassor märkes först och
främst basalt samt vidare fonolit och trakyt.
E. Qvartära formationer.
Hit höra alla de bildningar, som uppkommit efter den
tertiära tidens slut och före den historiska tidens
början, med ett gemensamt namn kallade diluvium.
De bestå af sandaflagringar, lera, mergel, grus,
rullsten och stenblock, vissa jernmalmsbildningar
o. s. v. Åsarnas och strandterrassernas bildning,
flyttblockens bortförande, bergens reffling,
utsvarfningen af jättegrytorna, bengrottornas fyllning
m. m., allt detta inföll under diluvialperioden, då
fördelningen mellan land och vatten var fortfarande
en helt annan än nu. Denna period är synnerligt rik
på fossila organiska lemningar, af hvilka större
delen likväl tillhör nu utdöda arter, ofta utmärkta
genom mycket stora och starka former. Då funnos redan
många köttätande djur, deribland hyenor, grottbjörnar,
tigrar och lejon, vidare noshörningar, flodhästar,
uroxar, hjortar, hästar, tapirer, svin, hvalfiskar,
delfiner, en mängd vatten- och landsnäckor samt
ofantliga tjockhudade däggdjur, såsom megaterier,
mylodonter och mammutdjur. Diluvialbildningar
förekomma i Sveriges alla provinser såsom utbredda
aflagringar af grus, sand och lera, såsom sandåsar,
snäcklager, flyttblock o. s. v.
Dessa qvartära formationer öfvergå omärkligt i
alluvium eller de aflagringar af sand, kalksten,
lera, mergel m. m. samt öfver hufvud alla de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
