Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De geologiska formationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på djurfossil, men fattig på kol, och en yngre, bildad
i sött vatten, kolsandsten med underordnade lager
af stenkolsflötser, skifferleror och lerhaltiga
jernmalmer. Skikten äro än nästan vågräta, än
temligen lutande med tvära böjningar och veck,
ofta förskjutna. Genom denna formation, ej funnen
i Sverige, har graniten endast sällan trängt upp,
men deremot hafva några andra eruptiva bergarter
tillkommit, såsom pechsten och melafyr.
4. Den permiska formationen, i synnerhet utvecklad
i Ryssland och benämd efter guvernementet Perm,
ej anträffad i Sverige. I allmänhet fattig pä
organiska lemningar (deribland förekomma fiskar,
de första kräldjuren samt stycken af förstenadt
trä), består hon af en äldre grupp, tyskarnas das
rothliegende, innehållande förnämligast sandsten,
ofta konglomeratartad, jemte tunna lager af stenkol
och skifferlera, kalksten m. m., och en yngre grupp,
zechsten, i synnerhet utmärkt genom sina bituminösa
mergellager, hvilka i det mansfeldska området och
i Thüringen i Tyskland äro så genomdränkta med
fint fördelade kopparmineral, att de fått namn af
kopparskiffer, hvilken brytes som en, ehuru fattig,
dock vinstgifvande kopparmalm. Bland eruptiva
bergarter märkas i synnerhet porfyr och melafyr.
C. Sekundära formationer.
Hit föras:
1. Triasformationen, bestående af tre hufvudbildningar:
brokiga sandstensgruppen, muslekalkgruppen och
keupergruppen, samt utmärkt genom sina kalkförande
bergarter, dolomit, mergel, gips m. m., äfvensom
genom det der förekommande stensaltet. Muslekalken
innehåller djurpetrifikat, de båda andra gruppernas
sandsten deremot växtfossil. De eruptiva bergarterna
i denna, i Sverige ej kända formation äro mest basalt
och dolerit.
2. Juraformationen, uppkallad efter Jurabergen, der
hon först närmare undersöktes, och bestående af två
hafsbildningar: lias- och juragrupperna, som innehålla
lemningar efter en stor mängd djur, deribland flera
ofantliga ödlor, samt en sötvattensbildning,
wealdgruppen, först studerad i en skogstrakt i England.
Hit hörande bergarter äro förnämligast kalksten,
lerskiffer, mergel och sandsten med stundom
mellanlägrade tunna stenkolsflötser, jernmalmsbildningar
och leror. I juragruppen förekomma de första äldsta
spåren af däggdjur. Liasgruppen finnes i Skåne och
innehåller, bland annat, de stenkolsflötser, som
bearbetas i Höganäs stenkolsgrufvor. Skikten äro
vanligen nästan vågräta, men i bergstrakter, såsom
Alperna, äfven på mångahanda sätt uppresta och omstörtade.
3. Kritformationen, som har sitt namn af den egendomliga
kalkstensart, som i England och Frankrike förekommer i
hennes yngsta lager. I Tyskland representeras denna
formation förnämligast af grönsands- eller
qvadersandstensgruppen, som består af finkornig sandsten,
innehållande en myckenhet små korn af grönjord samt mer
och mindre kalkhaltiga leror. Formationen innehåller
derjemte kalksten, mergelarter m. m. och är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
