Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De geologiska formationerna - Bergarternas ekonomiska betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vulkanernas och glacierernas inverkningar, det
strömmande eller böljande vattnets urfrätningar,
fastlandets småningom skeende höjning och sänkning
o. s. v.
Fig. 3, som utgör en ideel genomskärning af
jordskorpan, ger en ungefärlig föreställning om,
huru de olika formationerna lägrat sig ofvanpå
hvarandra, samt huru de eruptiva bergarterna, granit,
basalt m. fl., trängt sig upp emellan och öfver de
sedimentära bildningarna, hvilka senare derigenom
rubbats ur sitt ursprungligen vågräta läge. Läsaren
vet redan, att ej alla formationer förekomma öfver
allt. Mångenstädes fattas alla de sedimentära
berglagren, så att den primitiva formationen,
urberget, såsom fallet är i Sverige, ligger obetäckt,
medan hon på andra ställen är öfverlägrad af någon
bland de äldsta neptuniska bildningarna, på andra åter
endast af någon eller några bland de yngsta. Dessa
olikheter bero derpå, att olika delar af jordytan
förr eller senare samt under längre eller kortare tid
legat lägre än hafvets yta. Månget berg har aldrig
varit af hafvet betäckt; andra höjde sig till en
början upp derutur, men sjönko sedan ned under dess
yta, hvarefter de genast började öfvertäckas med
de neptuniska lager, som under den tiden och på det
stället afsattes; och sådana höjningar och sänkningar
ha mångenstädes försiggått flerfaldiga gånger, innan
berget med sin sediment ära börda sista gången reste
sig upp ur oceanen.
Efter denna kortfattade beskrifning öfver
bergformationernas uppkomst och åldersfoljd kunna
vi nu öfvergå till ett närmare betraktande af de
bergarter, som, emedan de fått användning i de
tekniska yrkena, inom industrin och konsten, af
menniskan uppsökas och tillgodogöras.
Vi säga med flit bergarter, ej mineral eller fossil,
emedan vi tills vidare ej ämna ingå i någon
redogörelse för det sätt, hvarpå några i bergen
tillfälligtvis förekommande särskilda ämnen, såsom
malmerna, tillgodogöras, utan här syselsätta oss med
sjelfva bergmassan, för så vidt hon fått sig en
plats anvisad i odlingens tjenst. Att det tjenarskapet
är vigtigt och vidt omfattande, ha vi redan funnit,
men om detta ännu ej vore oss rätt klart, behöfva vi
endast se oss omkring för att i tusen olika former
återfinna samma ämnen, som utgöra bergens hufvudmassa.
Bergarternas ekonomiska betydelse. Den allmänna
föreställningen tillägger vanligen de af stenbrytaren
lösgjorda råa stenblocken ett ringare värde, än som
villigt tillerkännes de motsvarande ämnen, malmer,
salter och kol, som grufbrytningen lemnar. Och
likväl äro de förra för menskligheten och hennes
utveckling af lika framstående betydelse som de
senare. Ty dem förutan skulle ej blott bildhuggaren
saknat det material, hvarmed han ger kroppslig form
åt sin fantasis skapelser; äfven bygnadskonsten
skulle utan dem endast kunna få en mycket begränsad
utveckling. Tältet och träkojan skulle fortfarande
varit våra vanligaste bostäder, och samhällslifvet i
städerna med sin förädlande inverkan skulle blifvit
nära nog omöjligt på andra ställen än der, hvarest
markens beskaffenhet medgifvit tillverkning af brändt
eller soltorkadt tegel som ersättning i viss mån
för det mest naturliga bygnadsämnet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
