Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Graniten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
otvifvelaktigt från Skandinaviens eller Finlands berg
alla de väldiga stenblock, stundom stora som hus, som
ligga kringspridda på det nordtyska slättlandet och
blifvit ditfraktade på en tid, då der ännu var haf.
De kallas vanligen erratiska block eller flyttblock.
För att få granitblocken af passande form och storlek
bryter man dem med hammare och kil. Sprängningen sker
dock äfven med träkil eller koniska stålskrufvar
samt, om det ej kommer så mycket an på stenarnas form,
medelst krut eller annat motsvarande sprängämne. De
råa stenblocken jemnas och slätas med hacka och
mejsel och gå sedan, om de skola erhålla polerad yta,
till slipverket.
Emedan få bergarter lemna så stora och sprickfria
block som graniten och denna stenart dessutom i
allmänhet är ganska hård och fast, begagnas han
företrädesvis till sådana storartade bygnadsföretag
och minnesvårdar, som skola trotsa tidens tärande
tand. Som exempel kunna anföras egypternas sarkofager
och obelisker, Waterloobron i London, Pontneuf i
Paris och Norrbro i Stockholm, Alexanderspelaren i
S:t Petersburg och postamentet till Gustaf Adolfs
staty i Stockholm. Men äfven i det dagliga lifvet
har graniten en stor användning som bygnadssten,
trottoar- och gatläggningssten, qvarnsten, material
för glas- och porslinstillverkning o. s. v.
Syenit, uppkallad efter staden Syene i öfre Egypten,
är en med graniten beslägtad bergart, utgörande en
kristalliniskt kornig blandning af förnämligast
fältspatsarter och hornblende, men stundom
innehållande litet qvarts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
