- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Tredje bandet. Tillgodogörandet af råämnena från jordens inre, från jordens yta och från vattnet /
30

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Graniten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

granitens grundfärg. Qvartsen är vanligen gråhvit eller
blågrå, glimmern för det mesta mörkbrun eller mörkgrön
till nära svart.

Graniten är en nästan öfver allt på jordklotet
förekommande bergart, som stundom bildar stora områden
om 20 till 30 qvadratmil och derutöfver; mångenstädes,
der graniten ej träder fram i dagen, var det dock han,
som underifrån tornade mpp andra stenformationer till
väldiga berg.

Han förekommer i Erzgebirge, Riesengebirge,
Böhmerwald och Harz i Tyskland, i Centralalperna
och Skandinaviens berg, på Egyptens slättland och i
Himalajas fjälltoppar. An bildar han mjuka, vågformiga
kullar, än betydliga, ofta skyhöga bergshöjder med
branta sluttningar, starkt förklyftade väggar
och trångt inskurna dalar, der bergrötterna äro
öfversållade med otaliga nedrasade stenar och
klippstycken. Denna benägenhet till förklyftning
har gjort graniten framför alla andra till en
långväga resande. Lossnade från berget, fördes
stenblocken bort på glacierens rygg till så
fjerrbelägna lågländer, att det skulle anses
otroligt, om ej stenarna sjelfva genom sin natur
och sin art gåfve ett ojäfvigt vitnesbörd om
sitt ursprung.

Från kuster, der glaciererna sträckte sig ända
ut i hafvet och deras losbrutna kant som isberg
bortfördes af hafsströmmarna, företogo sådana
stenblock vidsträckta hafsfärder, som ej slutade
förr, än deras farkoster kantrade eller blifvit
så hopsmälta, att de ej längre förmådde bära sin
börda. Der de fraktade stenarna gingo till bottnen,
blefvo de sedan liggande. Så härstamma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:07:21 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/3/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free