Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Serravezza, Massa och Carrara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Thorvaldsen och Canova. Sedan renässansens dagar torde
väl knapt funnits någon bildhuggare af betydenhet,
som ej åtminstone en gång besökt denna stad för
att välja ut det dyrbara material han behöfde. Vid
sidan af de snilleverk, som mejselns skapande
kraft frambringar, har man äfven tillfälle att se
en mängd här förfärdigade statyer, bröstbilder,
föremål i upphöjdt arbete m. m., hvilka, ehuru de
endast äro efterbildningar och arbetet bedrifves
nästan fabriksmässigt, det oaktadt ej sakna ett
visst konstvärde, liksom de utgöra ett bevis på det
italienaren medfödda fina sinnet for det plastiskt
sköna. Man kan här köpa hela olympen pundvis. Man
finner här herakles-, diana- och backosstatyer
af alla storlekar, efterbildningar af hvarje form
och gestalt, som berömda konstnärer gifvit dessa
gudomligheter, för att ej tala om de oräkneliga
venusbilderna. Akademin i Carrara har en rikhaltig
samling afgjutningar i gips af alla ryktbara antika
och moderna bildhuggararbeten. Här erhåller Carraras
ungdom sin första undervisning, och de, som visa
sig begåfvade, få sedermera understöd för att i Rom
fullborda sina studier. Ty i Carrara handterar nästan
hvar enda karl mejseln. Den, som ej förmår ur eget
snille skapa något, efterbildar andras arbeten, och
den, som ej förmått intränga i menniskogestaltens
skönhetslagar, arbetar i ornamentik eller utför
stenhuggararbeten eller lösbryter åtminstone ur
berget det härtill nödiga råämnet. Mar mor arbe tar
e och oxkörare äro nästan de enda menniskor, man ser
i dessa dalar.
Carraras marmorbrott äro uråldriga. Redan
etruskerna togo derifrån, hvad de behöfde af denna
sten art. Men genom barbariska folkstammars ofta
förnyade infall råkade dessa stenbrott tid efter
annan i förfall, liksom äfven deras innehåll tidtals
saknade efterfrågan. Sedan det elfte seklet, då i
synnerhet Pisa använde stora massor carraramarmor
till sina praktbygnader: katedralen, det lutande
tornet, baptisteriet och Campo santo, har dock deras
bearbetande oafbrutet fortgått. Senare blefvo Paris
och Versailles goda kunder. Marmorn gick då uppför
Ehöne och Saöne samt vidare kanalvägen till Seine och
utför denna flod fram till Paris, en resa, som stundom
skall hafva räckt i två år. Nu mera, då marmorn tages
öfver Rouen, åtgå dertill endast två månader.
Carraramarmorns förnämsta upplagsplatser äro Genova,
Livorno och Marseille. I sistnämda stad finnas
stora verkstäder, der han sågas, slipas och poleras
och der man äfven af andra både franska och utländska
marmor-.sorter förfärdigar pendyler, vaser, kaminer,
kandelabrar m. m., som derjemte vanligen antingen på
stället eller ock i Paris siras med någon ädel metall
eller brons.
Den bekanta svenska kolmårdsmarmorn, hvaraf erhållas
dels monument, pelare, fotställningar, golfhällar,
trappsteg, fönsterposter m. m., dels hvarjehanda
husgeråd, såsom bordsskifvor, papperspressar,
mortlar, smöraskar, bordsknifvar o. d., är en
kornig kalksten med inväxta partier af serpentin
jemte blad af glimmer, talk och klorit, hvarigenom
stenen erhållit ett flammigt, ådrigt eller fläckigt
utseende. Sannolikt är, att äfven flera i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Oct 2 00:07:21 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/3/0059.html