Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sandsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höra till kritformationen, ha af denna anledning
fått benämningen qvadersandsen. Ju större
sådana inom sig täta block äro, desto större värde
hafva de som bygnadssten samt till allahanda
stenhuggararbete. Dock är ej all sandsten lika
användbar. Qvartsitsandstenarna äro i allmänhet
hårdast och mest varaktiga. Sandstenar, som
innehålla lera eller mergel, falla lätt sönder
i luften, hvilket ock till en viss grad är
förhållandet med kalksandsten, hvarför ock dessa
sorter ej få utsättas for fuktighet och frost. I
allmänhet fordrar man af en fullgod sandsten,
att han ej skärfvar sig vid inträffande köld,
att han skall utan fara för bristning kunna både
planhuggas och slipas, samt att han någorlunda lätt
gifver ifrån sig insupen fuktighet. Af grofkorniga
sorter tillverkas qvarn- och slipstenar. Många
leriga, till vanlig bygnadssten alldeles odugliga
sandstenar användas för sin eldfasthet till
murning i smältugnar. Utmärkt goda sandstenar
finnas i Moseldalen vid Trier, i närheten af Pirna
vid Elbe samt i de pittoreska klipplabyrinterna vid
Adersbach och Weckelsdorf. De mångfaldiga
förklyftningar, som der i alla riktningar genomskära
qvadersandstenslagren och beredt det forsande vattnet
ett ypperligt fält för dess frätande och bortspolande
verksamhet, ha gifvit upphof till de underbaraste
klipp- och bergpartier, hvilkas tjusande skönhet
förhöjes genom de ystert framporlande silfverklara
källorna.
Hvem har ej hört talas om det sachsiska Schweiz, dess
sköna höjder och skuggrika dalar, bergens sällsamma
form och de djupa, trånga afgrunderna! När man från
Pillnitz öfver Lohmen genomvandrat Uttewaldergrund
med dess 200 till 270 fot höga öfverhängande
klippväggar och träder ut på yttersta utspranget af
Bastei, öppnar sig för det öfverraskade ögat utsigten
öfver ruinerna efter ett vidsträckt, flera hundra fot
tjockt sandstenslager, genomskuret af ett stort antal
bäckar och smärre strömmar, som efter hand gräft sig
allt djupare och bredare dalgångar, så att
sandstensbildningens ursprungliga yta nu mera endast
utmärkes genom Königsteins, Liliensteins, Pabststeins
m. fl. med hvarandra jemnhöga toppar.
Sandstensbrotten i det sachsiska Schweiz, i synnerhet
de vid Pirna, Lohmen, Liebethal och Cotta, ha
betydande omfång. Berget är af naturen fördeladt i
stora plattor och prismatiska stycken; fastare skikt och
bankar omvexla med lösare. Sedan under de fyra senaste
århundradena de naturliga bergsluttningarna blifvit ej
obetydligt undansprängda, har man der framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
