Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
^E^:~L^~ss^=S=r . =^^===:^_ ^frsSrSSHi-
HgL ^^^^^^^^T1^^-^:^^^^^^^^^^^^:^^^^
Jordborren och de borrade brunnarna.
Inledning. - De skiktade bergarternas
lägringsförhållanden. .- Sadlar och tråg, - Källors
uppkomst i följd af hydrostatiskt tryck. - Förklaring
öfver de borrade brunnarna. - Deras borrning. -
Jordborren. - Hans form och. användning. -
Mejsel-, krön- och ringborr. - Kinds fallborr. -
Borrhålets rörbeklädnad. - Svårigheter och olyckor vid
borrningsarbetet. - Borrning med lina. - Märkvärdiga
borrningar. - Nauheimssprudlarna. - Den artesiska
brunnen vid Passy. - Ingeniör Kind.
Hvem skulle väl tro, att Alperna och Sydamerikas
Änder en gång varit hafsbotten! Att så emellertid
varit fallet, att hafvet en gång svallat öfver delar
af jordens fasta yta, som nu stå betäckta med evig
snö, visar sig deraf, att man påträffat qvarlefvor
och aftryck af muslor och andra hafsinvånare mer än
10 000 fot öfver hafvet. De underbara ammoniterna,
som talrikt förekomma på många punkter i Alpernas
sedimentära lager, förtälja, att berg, sådana som
S:t Gotthard, i en förgången tid varit en slät
hafsbotten. Det är endast en jemförelsevis ringa
del af det nu varande fastlandet, som, i likhet med
flertalet af Skandinaviens berg, alltid förmått hålla
sig uppe öfver hafsytan.
Den allra största delen af jorden är betäckt med
neptuniska bildningar, och rätt mången trakt, der nu
kolmilan ryker eller en förtjusande landskapstafla
med sina rikt odlade fält upprullar sig för vår
blick, ligger på bottnen af något forntida haf, der
en gång sällsamma hafsvidunder jagade sitt byte. De
skiktade bergarternas lägringsförhållande är, såsom i
föregående kapitel blifvit visadt, i allmänhet ganska
enkelt, och på somliga ställen har det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
