Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Märkvärdiga borrningsarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Paris led af en känbar vattenbrist. Den praktfulla
Seinestaden måste till en stor del nöja sig med den
grumliga flodens nödtorftigt filtrerade vatten. För
att förse invånarna med denna nödvändighetsartikel
hade man redan uppgjort en plan att borra flera
nya brunnar med 7–10 tums diameter, fullkomligt
liknande den i Grenelle, när Kind erbjöd sig att
gräfva en artesisk brunn af dittills oerhörd
storlek. Borrhålet skulle ännu på sin lägsta punkt
hålla 2 1/4 fot i diameter och kasta en vattenmassa
om 230 000 kubikfot i dygnet 84 fot öfver den högst
belägna punkt i Boulogneskogen. Kostnaden borde ej
öfverstiga 250 000 riksdaler och arbetet vara utfördt
på ett eller två år. Den djerfve ingeniören var så
säker på sin sak, att han lät i betingskontraktet
inrycka en bestämmelse, enligt hvilken den besparing,
som kunde göras å det nu nämda beloppet, skulle lika
fördelas mellan honom och staden.
Innan beslut kunde fattas, ville man först söka göra
klart för sig: 1:a, om en ny brunn kunde borras utan
men för Grenellebrunnen; 2:a, om afståndet mellan
Grenelle och Passy vore tillräckligt stort, och 3:e,
om ökad vidd å borrhålet skulle medföra en motsvarande
tillökning i vattenmängd.
Lika eniga de for ändamålet utsedda kommitterade voro
angående de båda första punkterna, lika skiljaktiga
voro deras åsigter i fråga om den tredje. De flesta
ingeniörerna ansågo, att den af Kind utlofvade
vattenmängden tilltagits alldeles för hög, och trodde,
att den större diametern endast skulle öka kostnaden;
eljest vore det alldeles likgiltigt, om borrhålet
finge 1 1/2 eller 7 fot i diameter, ty man kunde i
alla händelser hvarken få mer eller mindre vatten än
i Grenelle. Under denna de lärdas meningsstrid kommo
emellertid stadens myndigheter till det resultat,
att blott sjelfva utförandet af Kinds förslag kunde
ge svar på den omtvistade frågan och att det vore
Paris, som borde våga försöket, skulle det också
endast bli till fromma för vetenskapen. Ty om Paris
ryggade tillbaka för den stora kostnaden, hvilken
annan stad eller kommun skulle väl då ha mod till
ett likartadt företag?
Den 23 december 1854 anförtroddes alltså åt ingeniör
Kind detta arbete, hvartill plats utsågs i hörnet af
Avenue de S:t Cloud och Rue du petit parc i förstaden
Passy. Verket greps genast an, och allt tycktes gå
förträffligt. Den 31 mars 1857 hade man redan borrat
1 809 fot, och vattnets framträngande kunde när som
helst väntas, då plötsligt, ungefär 110 fot djupt,
ett rör af stadig jernplåt, hvarmed borrhålets
öfre del blifvit beklädd, trycktes sönder af den
omgifvande leran. Nu kunde naturligtvis borrningen
nedåt ej fortsättas, förr än skadan blifvit botad,
men dertill åtgingo nära tre hela år. Under tiden
gick det med Kind ingångna kontraktet till ända,
och staden fullföljde sedermera arbetet på egen risk,
men under fortfarande ledning af Kind.
Först nedsänktes ett större schakt från dagen
162 fot djupt eller till dess man hunnit igenom
tertiärbildningarnas farliga skikt och kommit ned
i fast kalksten. Schaktet kläddes med tackjernsrör,
murad sten eller jernplåt samt erhöll en diameter
af dels (till två tredjedelar af höjden) 10 fot,
dels nära 9. Det blef ett långvarigt och farligt
arbete. Tackjernsrör, 1 1/3 tum tjocka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
