Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Märkvärdiga borrningsarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i godset, krossades som fönsterglas genom sidtrycket
från den oroliga lermassan. Mer än en gång hotade
arbetarna att sluta. Den 13 december 1859 hade
man ändtligen lyckats få det gamla, 1 809 fot
djupa borrhålet åter rent, och nu först kunde man
alltså begynna borra djupare. Snart mötte dock nya
oförutsedda hinder. Meningen var att infatta nästån
hela brunnen med en genom jern starkt förbunden
timring, som skulle nedsänkas på en gång i fullfärdigt
skick. Denna timring eller trätrumma hade en invändig
diameter af 2 1/2 fot och var nedtill försedd med
ett rör af brons, 47 fot långt, hvaraf 7 fot voro
infogade i träet och 40 fot hängde fria. I rörets
nedre del hade man utborrat en mängd hål, genom
hvilka, så snart det vattenförande lagret uppnåtts,
vattnet skulle strömma in i brunnen. Redan hade man,
utan att påträffa vatten, fått ned röret 1 852 fot,
då trumman satte sig fast och sedan ej på något
sätt kunde fås att gå vare sig upp eller ned. Det
fans således ingen annan utväg än att nedskjuta ett
nytt, något smalare rör inuti det förut neddrifna
för att på detta sätt borra sig väg ned till
den vattenförande grönsandstenen. Detta nya rör,
af 2/3 tum tjock jernplåt, gjordes 179 fot långt
och 2 1/3 fot i diameter samt var, liksom det förra,
nedtill försedt med en stor mängd hål. Tillsammans
med nedhissningsstängerna vägde det omkring 700
centner. Detta vågstycke lyckades. På ett djup af
1 953 fot anträffades ett lerlager, och middagstiden
den 24 september 1861 sprang vattnet ändtligen fram
på 1 977 fots djup i en myckenhet, som från första
stunden vida öfverträffade den beräknade. Denna
vattenmängd utgjorde redan under första dygnet
240 000 kubikfot, steg under det påföljande till
420 000 och håller sig nu i medeltal omkring 300 000
kubikfot i dygnet. Vattnet är i kemiskt hänseende
mycket rent. Det innehåller endast 1/3 procent
mineraliska beståndsdelar, sand och lera, hvaribland
sanden ganska snart afsätter sig. Dess temperatur
är 28° C., d. v. s. alldeles lika med temperaturen
hos vattnet i Grenellebrunnen. Det användes till att
förse Boulogneskogen med dess vattenbehof, då det ej
kan begagnas till dricksvatten.
De rön, man gjort, att värmet tilltar med djupet,
äro af synnerlig vigt, emedan de ovilkorligt leda
till åtskilliga slutsatser angående den fysiska
beskaffenheten af jordens inre, hvilka utgöra en
del af den grundval, hvarpå den i sin användning så
fruktbringande geognostiska vetenskapen reser sin
vackra bygnad. I grufvornas djup gjorda iakttagelser
hade visserligen redan förut gifvit vid handen,
att en sådan värmeökning nedåt eger rum, men full
öfvertygelse härom kunde först erhållas genom de
noggranna iakttagelser, som jordborren satt oss i
tillfälle att göra.
I en borrad brunn vid Riidersdorf nära Berlin fann
man jordtemperaturen på ett djup af 404 fot vara
17,12° C., af 539 fot 17,75, af 674 fot 19,75 och
af 943 fot 23,5°. Mot en tillökning i afståndet
under jordytan af 540 fot svarade alltså en mer än 6
grader ökad värme. Och på samma sätt förhöll det sig
i de borrade brunnarna vid Paris. I Grenellebrunnen,
hvarmed brunnen i Passy i alla afseenden visade en
påfallande likhet, var temperaturen på 977, 1 347,
1 650 och 1 785 fots djup motsvarande 22,2, 23,4,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
