Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grufarbetarens lif och seder - Gruffält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att bergsbruket genom dessa förändringar lidit i
nationalekonomisk betydelse; fast mera har det i
många länder blifvit en allt mera ymnigt flödande
källa till rikedom.
Ångmaskiner i tusental äro nu den flitige
grufarbetaren till hjelp, och när vi blicka tillbaka
till de dagar, då år 1722 en hessisk major Weber,
en österrikisk Ingeniör och engelsmannen Isaac
Potter vid Schemnitz i Ungarn för första gången till
vattnets uppfordrande använde ångmaskiner, eller när
vi i Hennig Calvörs beskrifning öfver bergsbruket
på Oberharz läsa om de stora betänkligheter, som
bergstjenstemännen der framstälde angående möjligheten
att använda dessa eldmaskiner, förvånas vi öfver de
ofantliga, på halftannat sekel gjorda framstegen.
Gruffält. Vända vi oss nu från grufarbetaren till
grufvorna, behöfva vi ej gå långt for att påträffa
det bästa, som i den vägen finnes. Väl kunna i
Mejico och Chile grufvor gifvas, som åskådaren
finner mera romantiska, hvilkas besökande är mera
äfventyrligt och hvilkas rikedom presenterar sig
på ett ståtligare, mera i ögonen fallande sätt,
men detta bevisar intet. Den ledande tanken bör
vara, ej uppnåendet af största möjliga dygns- eller
årsvinst, utan tillgodogörandet så vidt möjligt af
hela fyndigheten i en grufva. Den grufva, der detta
hufvudsyfte på det enklaste och minst kostsamma sätt
uppnås, utan att arbetarnas lif och helsa äfventyras,
väcker hos den grufkunnige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
