Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenkolet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anordningarna vid en stenkolsgrufva äro endast till en
viss grad jemförliga med dem vid malmgrufvorna. Man
anlägger visserligen stollar och schakt för
uppfordring, anfarter och vattnets bortskaffande, man
drifver längd- och tvärorter, och sjelfva brytningen
inrättas äfven i vissa fall på ett liknande sätt,
men stenkolsflötserna äro dock af så egen natur,
olik de flesta malmlagers, att deras tillgodogörande
och sättet, hvarpå detta sker, i allmänhet betingas
af helt andra förhållanden. Framför allt är det
någonting för all kolbrytning utmärkande, att, innan
hon företages, en förberedande undersökning egt rum,
hvarigenom flötsens natur och lägringsförhållanden
utrönts samt hans likformiga utbredning öfver
något visst område blifvit satt nästan utom
allt tvifvel. Alla anordningar, såsom schaktens
anläggning, brytningssätt m. m., äro således här
mindre beroende af tillfälligheter, som ej kunna på
förhand beräknas, än förhållandet är vid de alltid
mer eller mindre oregelbundna malmfyndigheterna,
hvilkas brytning kan betraktas som ett allt jemt
fortsatt försöksarbete. Liksom för ett palats eller
hvarje annat bygnadsverk ofvan jord, kan äfven för
en stenkolsgrufva arbetsplan uppgöras och hennes
blifvande utseende bestämmas, innan ännu det första
spadtaget skett. I fråga om malmfyndigheter är sådant
blott sällan möjligt. Förhållanden af oberäknelig
natur, såsom förkastningar, afskärningar, utkilningar,
förekomma visserligen äfven i kolgrufvorna, men när
de förekomma, gifva de alltid ökad upplysning om
flötsens verkliga form och beskaffenhet och således
äfven nyttiga anvisningar för arbetets fortsättande.
Då vidare de berglager, hvari kolflötserna
äro inbäddade, långt ifrån ha samma fasthet och
bärstyrka som de urberg, hvari malmerna vanligast
förekomma, måste man här använda andra åtgärder
för grufarbetets betryggande, hvilka dessutom redan
genom kolfyndigheternas vidt utbredda lagerform ära
nödvändiga. Den ständiga utvecklingen af giftiga
och farliga gaser fordrar en sorgfälligt reglerad
luftvexling, medan de oerhörda massor »svart diamant»,
som skola skaffas upp ur en och samma grufva,
ställa fordringar på de mekaniska anordningarna
och drifkrafterna, hvartill malmbrytningen, om man
undantager brytningen af vissa jernmalmer, ej erbjuder
någonting motsvarande.
Allt sedan stenkolet svingat sig upp till sin nu
varande stora nationalekonomiska betydelse, hafva
äfven de grufvor, der det erhållits, varit den,
bästa skolan för grufbrytningskonsten i allmänhet.
Stenkolsbrytningens historia går mycket långt
tillbaka. Belgien, som med sina stenkolsverk
ännu i dag står i främsta ledet bland alla de
kolframalstrande länderna, kan berömma sig af att
ha varit denna jätteindustris vagga. Efter all
sannolikhet hafva stenkolsgrufvor med en planmässigt
ordnad brytning der redan i tolfte århundradet
funnits.
Stenkolet och dess egenskaper voro dock kända långt
tidigare, men man hade då ännu ej något behof af
dess tillgodogörande, och i sjelfva England synes
ytterligare ganska lång tid förflutit, innan man fann
sig manad att följa det på andra sidan Kanalen gifna
föredömet. Ännu under fjortonde århundradet fann
Londons kommunalråd för godt att utfärda en förordning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
