Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenkolet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tunna kolflötser genomfaras med mycket låga orter
och uttagas medelst krumholtsarbete, som vi redan
vid malmbrytningen lärt känna. Ty då ett billigt
brytningspris är för stenkolen alldeles oundgängligt,
undviker man, så vidt möjligt, alla onödiga kostnader,
hvarför ock orterna ej tagas högre, än flötsen är tjock.
Brytningen af dessa tunna lager är ofta mycket mödosam
och fordrar stor smidighet och vighet. Fig. 117 och 118
gifva en föreställning om arbetet i sådana flötser och om
utfordringen genom krumholts-orterna. Kärrorna skjutas
vanligen af gossar under 16 år.
I Westphalen och Belgien har under de senaste tjugu
åren en kolindustri utvecklat sig, som i omfattning
uthärdar jemförelse med den engelska, helst hon är
på det närmaste förenad med brytning af jernmalmer
och dessas tillgodogörande.
Tusentals jättelika fabriksskorstenar höja sig mot skyn,
och landet är öfverkorsadt med jernvägar, på hvilka
massor af stenkol framskaffas till hufvudbanorna för att
sedan föras vidare till Elbe, Weser och Rhein. Ruhrkolen,
från Westphalen, täfla äfven i godhet med de allra bästa
fossila kolsorterna. De förekomma af alla slag, från det
antracitlika svårförbränliga sand- och sinterkolet till det
med lång låga brinnande kåks- och gaskolet. Flötserna äro
talrika och brytningen merendels lätt, hvarför ock kolprisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
