Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenkolet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på platsen äro mycket billiga. Genom denna sin
prisbillighet samt den lätta, föga kostsamma
fraktningen dels på jernväg, dels sjöledes hafva
ruhrkolen blifvit ett ända till Nürnberg och Berlin,
Amsterdam och Hamburg eftersökt bränsle. De underlätta
arbetet för hundratusentals idoga menniskor, i
det de dels tjena till brännämne vid smältverken,
dels frambringa ångan, som drifver spindlar och
skottspolar, sågar, svarfvar och hyfvelmaskiner,
ånghammare, stångjerns- och plåtvalsverk, lyfter
hejarblocket vid pålningsarbetena och äfven sätter
otaliga andra maskinerier i rörelse. Af dem tillverkas
äfven den gas, som lyser upp fabriker, bodar, gator
m. m.
I trakten af Dortmund, Bochum, Essen, Ruhrort gömmer
sig stenkolsformationen under kritmerglar, medan
hon vid Witten och Steele samt på öfriga punkter
vid Ruhr går upp i dagen. På de senare ställena är
ock brytningen förenad med mindre svårigheter än på
de förra.
Hvarje särskild flöts lemnar vanligen olika kolsorter,
hvilka allt efter sin art användas som bränsle, till
gasberedning, för tillverkning af kåks o. s. v. Der
flötserna ha ett flackt läge, inrättas arbetet,
liksom i Oberschlesien och Böhmen, med qvadratisk
pelarbrytning. Der de ligga mera lutande, drifver man
utfordringsorterna i sned riktning mot fallandet, Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
