Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diamanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ha bildats. Genom dessa inblandningar få diamanterna
ofta en dragning i svart, blått, gult, grönt
eller rödt, eller ock ha de ett fläckigt utseende,
innehållande ogenomskinliga partier och ådror. De
klara, ofärgade stenarna ha vanligen en mindre
storlek, och deras värde ökas med vigten förvånande
hastigt.
Om priset på diamanter kan ingen bestämd uppgift
lemnas, då det betingas af varans större eller mindre
sällsynthet för tillfället, af modet, af lyxen, till
och med af politiska förhållanden. Emedan ädelstenar
lätt kunna undanskaffas, ligger det nära till hands
att i tider af politiska omhvälfningar i dem nedlägga
och sålunda undandölja stora rikedomar, och detta
måste särskildt vara förhållandet i de enväldigt
styrda Östasiatiska rikena. Härutaf förklaras äfven,
hur det kommer till, att, oaktadt just i dessa länder
de flesta ädelstenarna erhållas, med undantag nu mera
af diamanten, priset på ädelstenar dock vanligen der
är högre än i Europa.
I Europa har diamantpriset varit mycket föränderligt,
hvartill framför allt annat bidragit de tid efter
annan gjorda upptäckterna af stora, förut okända
fyndigheter. Så t. ex. gick priset ned, när för
halftannat århundrade sedan de brasilianska
diamantfälten upptäcktes, och de afrikanska fynd,
som under de senaste åren gjorts och fortfarande
göras, komma, som det vill synas, att föranleda ett
liknande prisfall.
Diamanternas vigt beräknas i karat, hvarje karat
utgörande 1/20 ort, och priset på en diamant om 1
karats vigt är den värdeenhet, hvarifrån man utgår
vid bestämmandet af priset på andra både större
och mindre stenar. I allmänhet antages priset å
större stenar (briljanter) växa proportionell till
qvadraten af deras vigt, uttryckt i antal karat,
då således en briljant om 2 karat skulle vara värd
4 gånger så mycket som en briljant om 1 karat, en
briljant om 3 karat ha 9 gånger, en annan om 7 karat
49 gånger så högt värde o. s. v. Denna allmänna
regel för prisberäkningen är dock underkastad
mångahanda jemkningar och rubbningar, beroende ej
blott af stenarnas olika skönhet, utan äfven af
det större eller mindre förråd af större stenar,
som för tillfället finnes i handeln, samt af den
olika efterfrågan.
Ar 1871 betalades i S:t Petersburg en briljant af
renaste vatten om 1 karats vigt med 300 rubel och
i London med 35 pund sterling, motsvarande ungefär
630 rdr. En sten om 30 karat skulle alltså ha kostat
vid pass en half million rdr; i följd af de stora
afrikanska fynden utbjödos dock i London 1872 stenar
om sistnämda vigt till 50 000 rdr.
I medlet af 16:e århundradet betalades, enligt
uppgift af Benvenuto Cellini, en-karatstenen med
100 goldthaler, 1609, enligt Boetius de Boot, med
130 italienska dukater, 100 år senare i Holland och
Hamburg med endast 80 gulden, 1750 deremot med 120
thaler, medan den kommission, som 1795 värderade
de franska kronjuvelerna, antog ett medelvärde af
40 thaler. Sedan dess har priset varit i ständigt
stigande. 1830 betalade man 60, 1850 100, 1860 ända
till 120 och 1870 mellan 150 och 200 thaler. Till
denna pris-^ Stegring har den ökade tillgången på
ädla metaller väsentligt bidragit, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
