Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diamanten - Korunden, rubinen, safiren - Ädel spinell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berömda blå diamanten, tillhörig bankiren Hope
i Amsterdam. Han väger 77 karat och är för sin
praktfulla färg alldeles oskattbar.
Yidare må nämnas diamanten Impératrice Eugénie
(fig. 142), om 51, och paschans af Egypten, om 49
karat. Pigott- eller Lotteridiamanten, som lord
Pigott, hvilken fört honom med sig från Ostindien,
tappade på spel mot en insats af en half million rdr,
väger 47 karat och tillhör nu likaledes vice konungen
af Egypten. Polstjernan (fig. 143), om 40, och Sancy
(fig. 144), om 33 karat, höra båda till de franska
kronjuvelerna.
Diamanten användes, utom till smycken, äfven som
skärande eller nötande verktyg af glasmästare,
gravörer och litografer, vid stenborrning
o. s. v. samt i pulerform, s. k. diamantbord, till
slipning af diamanter eller andra hårda stenar.
Korunden, rubinen, safiren. Den ädelsten, som kommer
diamanten närmast i hårdhet, kallas korund och består
af lerjord med obetydlig inblandning af jernoxid,
kromoxid, titanoxid eller kiselsyra. Den mest
utmärkande kristallformen är ett sexsidigt prisma
(fig. 134, form 2). Detta mineral förekommer under
många olika färger, hvarför ock juvelerarna gifvit
det en mängd olika narrn. Rubin är högröd korund,
balais blekröd, österländsk smaragd grön, österländsk
topas gul, stjernsafir ljusblå, safir rent himmelsblå
och vattensafir vattenklar korund.
Denna dyrban ädelsten i alla sina olika färger var
tidigt känd af de österländska folken Han finnes
i Indiens och Ceylons diamant- och guldsandslager
och kallades der jakut eller jakint, hvilket
ord grekerna förändrade till hyakintos med tillägg
af ett attribut, olika för olika färger. Safir
var fordom rarnnet på det vackra blå mineral, som
nu kallas lasursten, liksom nutidens mineraloger
öfverflyttat namnet hyacint på det mineral, hvars
allmänna benämaing är sirkon och hvars kemiska
sammansättning är en helt annan än korundens.
Korund repas endast af diamant, och sjelf repar han,
med undantag af diamant, alla andra ädelstenar,
hvarför ock orena bitar, samt företrädesvis den
skifviga korund, son kallas diam an t sp ät och finnes
vid Ural, i Nordamerika, Kina m. fl. ställen, och den
korniga, benämd smergel, som förekommer i ordentliga
lager på Naxos m. fl. öar i grekiska arkipelagen,
vid Smyrna, i Spanien o. s. v., allmänt begagnas som
slipnings- och poleringsmedel. Korund är fyra gånger
tyngre än vatten.
Safiren och rubinen träffas allmännast i flodernas
sand eller i uppsvämmade jordlager tillsammans med
andra ädelstenar, samt skönast i Ostindien (Ceylon,
Ava, Pegu, Siarn) och Australien (Victoria), men äfven
inväxt i gneis på Ceylon, i granit uti New-Jersey,
i basalt eller basaltisk lava i Rheintrakten
o. s. v. Rubinerna ärt vanligen ganska små. Större
rubiner ha högre värde än sjelfva diamanten.
Ädel spinell, äfven kallad rubinspinell, är en af
kromoxid färgad kemisk förening mellan lerjord och
talkprd, innehållande spår af jernoxidul. Färgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
