Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ädelstenarnas slipning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
formade bottenytan. De till spetsen förande 24 fasetterna
äro mest trianglar. Denna slipningsform foredrages
framför briljantformen, när den senare skulle
föranleda allt för stor minskning i stenens vigt.
Taffelstensformen (fig. 157) användes, när diamanten,
som skall slipas, har en plattryckt gestalt, då
stenen ofta endast användes till den öfversta ytan
(taffeln), medan det öfriga utgöres af något liknande,
mera billigt material.
Ännu en annan form, som dock endast användes på
färgade stenar, är kapuschong- eller musleformen
(fig. 160). Genom blandning af dessa hufvudformer
uppkommer ett stort antal sammansatta former, bland
andra de i fig. 158–159 återgifna, af tyskarna
så kallade puppenschnitte, som bestå af öfverdel,
rundist och underdel och hvilkas ytor merendels, samt
underdelens alltid, äro aflånga fyrhörningar, hvilkas
båda längsta begränsningslinier löpa parallelt med
motsvarande begränsningslinier för rundisten. Sålunda
slipade stenar få alltid en form, som är plattare än
briljanternas och följaktligen lämpar sig bäst för
färgade stenar. Mörka, oklara stenar slipas i musleform,
hvarjemte bottenytan ofta göres något konkav.
Såsom i det föregående redan blifvit nämdt, äro
ädelstenarna äfven ett ofta användt material för
gravyr samt utskärande af smärre bildverk i upphöjdt
arbete, t. ex. i namn- och vapensigill. Men här är
ej rätta stället att närmare beskrifva det tekniska
förfarandet vid sådana stenarbeten. Man betjenar sig
af helt små, hastigt roterande skifvor, som utefter
sin kant bestrykas med diamantpulver eller smergel,
hvarigenom de blifva skärande instrument, närmast
jemförliga med en cirkelsåg. Genom användning under
arbetets fortgång af allt finare och slutligen nästan
mikroskopiskt tunna skifvor lyckas man åstadkomma
dessa underbart fina teckningar, som vi både på äldre
och nyare konstverk af detta slag beundra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
