- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Tredje bandet. Tillgodogörandet af råämnena från jordens inre, från jordens yta och från vattnet /
292

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dräneringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna afdikningsmetod blifvit spridd till flera
verldsdelar. Fördelen af tegelrörens användning
ligger deruti, att de behöfva mindre fall för
vattnets Bortledande, att de hastigare afleda det,
att de, af goda material tillverkade och väl och
omsorgsfullt nedlagda, äro snart sagdt oförgängliga,
att mycket litet jord behöfver uppgräfvas, då dikena
kunna upptagas så smala, som med arbetets utförande
låter förena sig, och bottnen ej göres bredare än
sjelfva rören, på det dessa må ligga stadigt och
ej förskjutas (fig. 172). För arbetets utförande
har man spadar samt dikesskopor af olika bredd för
bottnens upprensande. De sistnämda göras af samma
form och bredd som ett på längden genomskuret rör
(fig. 173). Rören slås af kranredd lera på särskilda
maskiner, tegelrörsmaskiner (fig. 174), och nedläggas
så tätt som möjligt intill hvarandra. För att i
fruktträdgårdar hindra trädens rötter att intränga
i rören omgifvas fogarna med hammarslagg från smedjor.

En väl utförd dränering medför flera stora fördelar,
såsom vattnets fria af lopp, utan att några jordpartiklar
bortslammas, samt en god luftcirkulation i åkern, ty i
stället för det vatten, som af dikena afledes, intränger
en lika stor volym luft, då intet tomrum kan i jorden
uppstå. En dränering verkar derför i visst afseende
likartadt med djupkulturen, då hon ökar de lagers
mäktighet, som genomträngas af luften, och detta på ett
mera varaktigt sätt. Dränerade fält visa under torra år,
att växterna på dem lida mindre af torka, ty dels
nedtränga på dem växternas rötter vida djupare och
blifva derigenom längre försedda med nödig fuktighet,
dels hafva de ett vida mäktigare jordlager, som kan taga
till sig fuktigheten ur luften.

I England antog parlamentet 1846 den s. k. drainage
act, som bemyndigade regeringen att i och för
dräneringars utförande ställa 57 000 000 rdr till
jordegarnas förfogande mot 6 1/2 procents ränta och
amortering å 22 1/2 år. Sedermera höjdes denna fond,
och vid 1852 års slut voro 64 000 acres eller omkring
5 3/4 svenska qvadratmil dränerade med en kostnad af
100 millioner rdr. Men då äfven denna summa befans
otillräcklig, stiftades ett dräneringsaktiebolag,
hvilket erhöll lån af staten. I Belgien beviljades
äfven af regeringen dräneringslån och stäldes
ingeniörer till landtbrukarnas biträde vid dessa
arbeten; samtidigt utfärdades äfven en lag för
vattnets af ledande öfver andras egor.

I konungariket Sachsen finnes för samma ändamål
den så kallade landes-kultur-rentenbank.
Dräneringsplanerna uppgöras af
landtbruksingeniörer, och lån erhållas mot måttlig
ränta och amortering. Oräkneliga äro de fält och högst
betydlig den areal, som blifvit i Europa dränerad,
till en kostnad af 50–100 rdr tunnlandet, hvilken
redan under de första åren blifvit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:07:21 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/3/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free