Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åkerbruksredskap och maskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bredd och de nu mera föga använda rörkrokarna till
rörens läggning i smala diken.
Räknar man till handredskapen de nu mycket använda,
från bergsbruket lånade redskapen, såsom jordborr för
att undersöka alfven äfvensom klubbor till kokors
sönderslående samt hela den för läsaren välbekanta
klassen af räfsor och krattor, som utbildats till
sädesräfsan för dragare, äro de flesta handredskapen
vid åkerbruket uppräknade.
Med plogens användande börjar först det egentliga
åkerbruket och dermed äfven civilisationen sjelf. Hos
alla åkerbruksidkande folk hölls derför plogen i
ära; han prisades af skalderna och förevigades på
minnesmärkena som en sinnebild af herraväldet öfver
jorden. På fornegyptiska minnesmärken förekomma
de första afbildningar af plogen, men han är här
knappast någonting annat än den krokiga trädgren,
som ännu i dag påträffas vid Nilen. Ett långt, i en
spets utlöpande kilformigt trästycke, som baktill har
en sluttande, med handtag försedd staf och framtill
en dragstång, detta är hela konstruktionen af denna
ursprungliga plog.
Greker och romare gåfvo detta egyptiska redskap
en väsentlig förbättring. Som plogens uppfinnare
nämner den grekiska myten än Demeter (Ceres),
den allt närande modern, än hennes älskling
Triptolemos från Eleusis, hvars namn betyder »tre
gånger körd åker». Att spänna oxar för plogen
skulle deremot ha uppfunnits af Buzyges i Aten,
hvars namn betyder oxspännare. Hesiodos är den
förste, som omnämner plogen och beskrifver honom
som tillverkad på sådant sätt, att åsen var gjord
af ek samt sulan och vändskifvan af ask eller lager.
Först senare infördes bruket af hjul; den arbetande
delen var skäret eller billen.
Romarna sägas af rotande svin ha lärt sig konsten
att plöja och efterbildade svinhufvudet vid sin
plogtillverkning. Den af dem uppfunna vändskifvan,
auris, motsvarade örat och anbraes följaktligen
på båda sidorna Ännu påträffas liknande plogar i
södra Frankrike under namnet bineur (binae aures,
två öron). De romerska skriftställarna berätta oss,
att flera slags plogar voro i bruk, nämligen den
romerska för styf och den campaniska för lätt jord
(Cato), en sorts kupplop (Varro), en plog för sädens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
