Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åkerbruksredskap och maskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
myllande (Plinius) och en, med hvilken jorden kunde
uppläggas i kammar och fåror för vattnets aflopp
(Palladius). Af plogens delar nämna de åsen, temo,
handtagen, stiva, med de för händerna formade
ändarna, manicula, sulan, dentale, landsidan,
buris eller bura, egentligen »oxsvansen», hvilket
uttryck begagnades för den bakre, krökta delen
af plogkroppen, knifven, culter, och billen,
vomer, såsom kilformig, och vectis rostratus,
såsom långsträckt och hvälfd (Plinius).
Då en stad skulle anläggas, plöjdes en fåra,
der murarna skulle uppföras, och skulle plogen då
dragas af en oxe och en ko; då städer förstördes,
plöjdes på platsen, der de stått, för att antyda,
att de aldrig mera skulle bebyggas. I Kina skall
kejsaren, på en dertill af stjerntydare bestämd dag,
till åkerbrukets ära köra plogen. Kejsar Joseph II
gjorde sammaledes och hedrade dermed sig sjelf på
en tid, då det af många ännu ansågs vanhederligt att
sjelf sköta sin egendom och då vetenskapsakademin i
Madrid som prisgåfva uppstälde: »Ar det för adelsmän
vanhederligt att idka en industriel syselsättning?»
Plogen skall vid det större åkerbruket medelst drag-
eller ångkraft göra spadens, skofvelns och hackans
tjenst, vara lätt, men stadig i sin gång, med
lätthet kunna styras och förena ett billigt pris med
varaktigt material. Han skall afskära, upplyfta och
omvända en lod- och vågrätt afskuren jordremsa,
plogtilta, och lemna en jemn och öppen fåra efter
sig. Den egentliga plogens arbetande delar kunna
sägas bilda en half kil, då deremot årdern bildar en
hel dylik. Plogens delar äro följande:
Sulan, som uppbär det hela och glider fram på bottnen
af fåran. Hon har på sin venstra sida landsidan, som
under plogens gång har sitt stöd mot den oplöjda jorden.
Ju längre sulan är, desto stadigare blir plogens gång,
men desto mindre lätt följer hon också ojemnheterna på
en kuperad åker och desto längre handtag kräfver hon
för att styras. Ploghufvudet kallas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>