Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åkerbruksredskap och maskiner - Sånings- och skördemaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och bak. De göras af från 14 till 20 centners vigt.
Prismavältarna vägat ända till 30 centner, och tyngst
af dem äro de så kallade kokvältarna.
Då jern kan erhålla en vida glattare yta än trä och
ej, som detta, på fuktig jord tar fuktighet till sig,
och jord följaktligen ej heller fäster sig dervid, är
det att föredraga framför trä till alla redskapsdelar,
som komma i beröring med jorden, om äfven redskap af
jern stundom, ehuru långt ifrån alltid, blifva tyngre
och taga dragarnas och arbetarens krafter något mera i
anspråk. Dessutom är jernet i längden det billigaste
materialet, ty landtbruksredskap af trä äro föga
varaktiga. Med blott ett slags plogar, harfvar och
vältar, huru förträffliga de än må vara, kunna
aldrig alla arbeten på bästa sätt utföras, hvarför
hvarje väl försedd egendom måste hafva flera sådana.
Sånings- och skördemaskiner. Sedan jorden blifvit
omsorgsfullt och väl beredd, verkställes sådden.
Redan för lång tid tillbaka sökte man utföra
detta arbete med maskiner, och i Kina, Japan och
Ostindien skola radsåningsmaskiner redan från fordom
allmänt begagnas. Londons teknologiska museum har
en hindustansk såningsmaskin, som kommer så nära de
nu brukliga radsåningsmaskinerna, att de kunna anses
som en förbättring af denna. Gabriel Platte beskref
år 1650 en såningsmaskin, som gjorde hål i jorden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
