Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sånings- och skördemaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvari fröna nedföllo. Giovanni Cavallina namnes redan i
sextonde århundradet som uppfinnare af en sådan maskin.
Ej långt derefter blefvo såningsmaskiner i England
kända och beskrifna. Joseph von Locatelli från
Kärnten konstruerade mot slutet af århundradet en
såningsplog, kallad sembrador, d. v. s. en plog, som
var försedd med en såningslåda, hvari ett hjul, som
sattes i rörelse genom plogens gång, utströdde säden
genom en öppning, hvars storlek kunde regleras. Till
och med i våra dagar ha personer, bland andra von
Babo, gjort sig mödan att till smärre jordbrukare
sprida såningsplogar af en förbättrad konstruktion.
Den egentlige uppfinnaren af rads aningen med dertill
hörande maskiner och hästhackor, och som bragte hela
radkulturen i system, var engelsmannen Jethro Tull,
hvars radsåningsmaskiner myllade frön till olika djup,
så att de kunde användas både till hvete, morötter,
bönor m. m. (1710-1730). Allt sedan har man sökt
förbättra radsåningsinaskinerna och jemte dem äfven
begagna bredsåningsmaskiner, de sistnämda
företrädesvis på kontinenten. De stora fördelar, som
radsåningen medförde, såsom besparing af utsäde,
såddens jemna uppkomst, lättare skötsel under
växandet, bättre lufttillträde och fördelning af
ljuset m. m., ledde slutligen till den så kallade
dibbelkulturen, som består deruti, att fröna läggas
i grupper på vissa afstånd ifrån hvarandra. Hvarje
stånd kräfver ett visst utrymme, hvete t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
