Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näringsämnen och näringstillförsel, gödningsämnen och gödning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nötboskapsgödseln är i lagom brunnet tillstånd
den egentliga normalgödseln; användbar öfver allt
och för alla säden, verkar hon ej mycket hastigt och
följaktligen desto långvarigare.
Der man har någorlunda likartad jord, lägger man
helst de olika gödselarterna tillhopa i en gemensam
gödselhög. Pumpas all flytande spillning öfver denna,
får man dessa gödningsämnen förenade och kan utköra
dem på vanliga vagnar.
Gödseln måste utbredas på gödselstaden i jemna lager
och skyddas från förlust genom afdunstning, dels genom
flitig fuktning med gödselvatten, dels genom riklig
inblandning af strö. I brist af sistnämda ämnen kan
det blifva nödigt att allt emellanåt öfver gödseln
strö mullrik jord, gips eller dylikt f orätt hindra
gaser att bortgå. Tillsätter man gödseln uti en
ändamålsenlig gödselstad, till hvilken intet vatten
kan nedrinna och hvarifrån intet gödselvatten heller
kan bortrinna, regelbundna doser med de artificiela
gödningsämnen,, man vill begagna, göra de den bästa
verkan, och man får den fullständigaste och billigaste
gödseln. Dennas verkan i åkern är likartad med humus
och till summan af sina beståndsdelar oersättlig.
Latrinspillningen, de menskliga exkrementen, äro på
grund af de födoämnens beskaffenhet, som menniskan
förtär, af en dyrbarare sammansättning än djurens
spillning, men frånvaron af sådana inblandade
ämnen, som hos djuren användas till strö, gör, att
latringödseln hastigare sönderdelas, äfvensom den
vidriga lukten gör henne besvärlig att använda i
oberedt skick. På landet blandas latrinspillningen
endast med torr jord, hvarigenom lukten borttages
och en för stark sönderdelning förekommes. I
städerna beror allt på att få detta affall så litet
uppblandadt med vatten som möjligt. Verkliga värdet
af denna spillning kan beräknas till omkring 5
rdr på hvar person. I åtskilliga städer beredes af
latrinspillningen medelst tillsats af kalk pudrett.
Fågelspillning är i samma mån af värde, som
fåglarna nära sig med animaliska födoämnen, och blir
sålunda mindre kraftig efter de fåglar, som lefva af
växtämnen. De förstnämdas spillning är mycket rik på
qväfve och fosforsyra. I allmänhet bör denna gödselart
behandlas med jord till komposter eller ock i tunna
lager bredas öfver den öfriga gödseln.
Guano består af spillning efter sjöfåglar och
är äfven uppblandad med. lemningar af fåglarna
sjelfva. Förekommande i mäktiga lager, särdeles
på den peruanska kusten, blef han först genom
Alexander von Humboldt känd i Europa och har till vår
verldsdel införts i stor skala. Perus torra klimat
har skyddat honom mot urlåkning genom regn. Också
anses peruguanon, med sin rikedom både på qväfve
och fosforsyra, med skäl för den hasta, hvaremot
bakerguanon och likartade sorter, som blifvit
utsatta för vattnets inverkan, förlorat största delen
af sin qväfvehalt och äro jemförelsevis rikare på
fosforsyra. Der man vill använda fosforsyran, värderas
dylika guanosorter högt, men der qväfvehaltig gödning
äfven skall gifvas, ha de ett ringa värde. De stora
guanolagren i Peru och Chile äro i det närmaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
