- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Tredje bandet. Tillgodogörandet af råämnena från jordens inre, från jordens yta och från vattnet /
331

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sädesodling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utgör folkets förnämsta föda. Nu mera odlas ris i
flera varieteter så väl inom tropikerna som i mera
tempererade klimat. Hälften af jordens invånare
lefver af ris och förstår att på mångfaldigt sätt
tillgodogöra dess kärna, saft och halm.

Från Ostindien spridde sig risodlingen till Kina,
Persien och Arabien och blef af morerna införd i
Spanien. Då spaniorerna sedermera återtagit sitt land,
lärde de att värdera denna nyttiga växt, och södra
Europas köpmän bragte honom i handeln. Ar 1522 anlade
general Trivulci på sitt gods i hertigdömet Milano
en risplantering, och redan 1530 var risodlingen i
Lombardiet så spridd, att den stora importen af ris
från Damiette i Egypten och från Majorca kunde mycket
inskränkas. Regeringarna ansågo dock risodlingen
skadlig, emedan hon kräfde vattnets uppdämmande
på fälten, och hon blef derför i slutet af 16:e
århundradet förbjuden. Snart förändrades dock detta
förbud dertill, att kärr- eller sumpris, ty endast
detta var i Europa infördt, ej fick odlas i närheten
af mycket bebodda orter. Sedan dess har risodlingen
fått en mycket betydlig utbredning i norra Italien.

Risodlingen är ett besvärligt och ohelsosamt arbete,
som i Italien till en del utföres af alpbor, hvilka
på vissa tider komma nedvandrande till slätten,
oaktadt denna, i följd af det öfver risfälten
uppdämda vattnet, är hemsökt af febrar. Under
vintern och våren plöjes jorden två till tre gånger,
hvarefter hon under flera dagar sättes under vatten,
innan sådden verk-ställes. Sedan vattnet aftappats,
jemnas jorden med jernskoflar och tilltrampas samt
besås några dagar derefter med ris, som förut i 8
till 14 dagar stöpts i vatten. Som fröet behöfver
mycket vatten för sin utveckling, sättes åkern åter 4
till 6 dagar under vatten, hvilket dock måste hållas
rinnande, till dess man efter en tid aftappar det,
så att fältet får ligga tort under 5 till 6 dagar,
då plantorna och deras rötter kraftigt utbilda sig.
Från de trådlika rötterna uppskjuter en enkel stjelk,
1 1/2–3 fot hög, försedd med långa refflade bladskidor,
som nästan täcka stjelken. De tunna, långspetsade bladen
uppnå en längd af 10 tum och derutöfver och böja sig i
mjuka bågformer nedåt, hvaremot vippan med sina
drufformiga grenar till en början står upprätt och först
böjer sig, då fröna i sina båtformiga skal med spetsiga
borst börja växa. I slutet af juni eller början af juli
uppdämmes vattnet å nyo på fälten, för att ogräset skall
förstöras, och aftappas efter en tids förlopp. Slutligen
och för tredje gången sättes åkern under vatten, hvilket
nu far qvarstå till slutet af augusti. Vid denna tid
sker bildningen af ax eller vippor, och då dertill
mindre vatten behöfves, aftappas det efter 4–5 dagar
för att låta den sista

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:07:21 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/3/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free