Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sädesodling - Rotfruktsodlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vattningen ske i slutet af september eller början af
oktober, då mognaden börjar. Man låter då åkern blifva
torr och skär säden, som i små knippen nedlägges
till torkning. Efter några dagars förlopp binder
man de små knippena i kärfvar och uppställer dem
i högar för att torkas på logar, som äro försedda
med mycket släta tegelgolf. Så snart säden är torr,
uttrampas fröna på trösklogen af hästar, hvarefter de
på skalqvarnar befrias från sina hylsor eller skal,
siktas och föras i marknaden.
Rotfruktsodlingen. De rotfrukter, som odlas på åkern,
sås i rader och hackrensas under växandet. Första
rummet bland dem intager utan tvifvel
Potatisen (solanum tuberosum), som af sir
Francis Drake infördes till Europa från Peru och
Centralamerika och först i slutet af förra århundradet
började allmänt odlas, hvilket flerstädes skedde rent
af med tvång. I England utbredde sig potatisodlingen
under de borgerliga krigen, synnerligast derför,
att båda arméernas soldater, som förstörde all
annan växande gröda, ej gåfvo sig tid att förstöra
potatisfälten. I Preussen fick af Friedrich den
store hvärje församling sig ålagdt att odla en viss
areal med potatis och tvangs, der sådant behöfdes,
genom inqvartering dertill. I Paris planterades i
Jardin des plantes några tunnland med potatis,
och det var vid lifsstraff förbjudet att stjäla deraf;
några väktare utsattes emellertid ej. Afsigten vans:
stölder i massa begingos, och potatisen blef känd och
spridd. Nu mera odlar man omkring 2 000 varieteter
potatis, stora och små, runda och långa, tjock-
och tunnskaliga, stärkelserika och stärkelsefattiga,
hvita, gula, röda, ja, till och med svarta, tidiga,
medeltidiga och sena,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
