Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boskapsskötselns värde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flera omständigheter ha härtill bidragit. Det kan
ej förbises, att de förra ogynsamma förhållandena
haft till följd, att, med undantag af England,
der boskapsskötseln länge gifvit goda inkomster,
sädesodlingen inkräktat på foderodlingens område och
att kreaturens antal och afkastning för närvarande
ej motsvara de fordringar, en stigande befolkning
ej mindre än ett ökadt välstånd gör på en rikligare
tillgång på ladugårdsalster.
Om således kreaturens antal ej ökats, har dock
deras värde undergått en betydlig förhöjning, och
boskapsskötseln lemnar nu helt andra resultat än
förr. Storartade förändringar ha i det fallet egt
rum. Ty under menniskans ledning ha våra husdjur, om
också deras former, från estetisk synpunkt betraktade,
nu måhända äro mindre sköna, bragts att lemna en
storartad afkastning mot fordom, ehuru deras härdighet
och lifslängd onekligen blifvit minskade. I vissa fall
kan man säga, att landtbrukaren af ekonomiska skäl
ensidigt utvecklar vissa egenskaper hos djuren ända
till sjuklighet, ty en mycket stegrad mjölkafsöndring
är fullkomligt abnorm, liksom en mycket uppdrifven
gödningsförmåga och tidig utveckling väl mycket närma
sig fettsot. Emellertid har det ej allenast lyckats
landtbrukaren att hos några djur konstmässigt utbilda
vissa egenskaper, utan äfven att inom särskilda raser
göra dessa egenskaper ärftliga och beständiga.
Nutidens boskapsskötsel skiljer sig från forna tiders
hufvudsakligen deruti, att stammarna utbildats i
olika riktningar och att man i hvar och en af dessa
sökt uppnå det mest fullkomliga. Sålunda uppdrages
nötboskap, hästar eller får, som sins emellan
visa större olikheter än dem, som under loppet af
århundraden uppstått i följd af lokala förhållandens
inflytande på de naturliga raserna. Djurformernas
förmåga att förändra sig har landtbrukaren länge
förstått tillgodogöra, och i synnerhet har man
i England i detta fall gått framom alla andra
länder. Man har der förädlat landets raseri de
mest olika riktningar och hos afkomman fasthållit
och utbildat de tillfälliga förändringar, som ett
och annat djur, till fromma för djurförädlingen,
tillfälligtvis antagit, och sålunda efter hand
framkallat de former, som bäst motsvara menniskans
ändamål med husdjuren. Man sätter i England stort
värde på kött, som är genomväfdt med fett och har,
hvad man kallar ett marmoreradt utseende. Som kött och
fett ha högre värde än hud, ben och horn, utbildar
man djurformer med en nästan fyrkantig kropp, ett
litet obetydligt hufvud samt fina ben och horn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
