Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boskapsskötselns värde - Boskapsskötselns statistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men man söker äfven erhålla djur, som lemna största
möjliga mängd af bästa sorts kött. Ej alla delar
af oxen frambringa detta eller betalas lika högt,
ty medan vissa partier lemna ett sämre och billigare
kött, gifva åter andra ett värderikt och marmoreradt
dylikt. Djurförädlaren, som nogsamt känner detta
och vet, att slagtaren måste sälja köttet till olika
pris från oxens olika kroppsdelar, vet sålunda äfven,
att han får ett högre pris för de djur, han afyttrar
till slagtaren, om de bästa partierna på djuret äro
jemförelsevis bäst utvecklade, och bemödar sig derför
att uppdraga djur af dylik beskaffenhet.
Vi försöka att i fig. 229 gifva läsaren ett begrepp
om det olika värdet af kött, såsom det i England
beräknas, och antyder 1 bästa stycket, dernäst kommer
2 i värde, så 3 o. s. v.
Mindre i ögonen fallande, men knappast mindre märkliga
äro de resultat, som vunnits inom fårskötseln. Allt
efter marknadens fordringar har man förstått att
frambringa högfin, mindre fin, kort och lång ull,
ullfår och köttfår. Äfven hästens former ha måst
rätta sig efter menniskans fordringar, än för att
han skall kunna utveckla den största möjliga snabbhet
på kort väglängd, än uthållande snabbhet på jagt,
än den största möjliga kraft som draghäst.
Förr eftersträfvade man att hos ett djur förena alla
möjliga goda egenskaper, såsom hos nötboskapen godhet
till dragning, slägt och mjölkning, och fick intet
utmärkt i någon riktning. Nu uppdrifves på bekostnad
af de öfriga egenskaperna en enda till en ovanlig
höjd, hvilket man kallat djurens specialisering.
Boskapsskötselns statistik, ty värr ännu allt för
litet utbildad, jemför djurens antal med arealen
och folkmängden. Derigenom fås dock ej alltid den
riktiga föreställningen eller den rätta grunden för de
Jemförande sammanställningarna, När det t. ex. säges
om Ryssland, att detta land har de flesta hästarna,
kan det omöjligt bestridas, och jemför man antalet
hästar med folkmängden, utfaller denna jemförelse
äfven till Rysslands fördel. Men hästarna i Ryssland
äro spridda öfver oerhörda landsträckor och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
