Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Intet annat djur kan i skönhet och inre egenskaper
jemföras med hästen. Eld och mod, klokhet och trohet,
majestät och ädelhet utmärka honom, när han ej genom
menniskans misshandling blifvit förnedrad. Hans
vildhet är stolthet, hans mod fruktar hvarken eld
eller vatten, hans snabbhet är oöfverträfflig, och
ädelheten i blicken delar han endast med menniskan,
af hvilken han, ty värr, äfven kan lära sig dåliga
egenskaper. Då en afdelning spaniorer under de
napoleonska krigen i århundradets början på fartyg
lemnade Jutland och lössläpte sina ädla andalusiska
hästar, såg man, huru dessa, vana vid kriget, anföllo
och förderfvade hvarandra. Mellan den ädla araben och
den lilla raggiga sibiriska hästea ligger en otalig
mängd af raser.
Örn hästens hemland är att söka i Högasiens stepper,
vet man ej, lika litet som man känner, om de vilda
hästhjordarna i öknen Gobi äro en urras eller
ej. Att hästen i forna tider blott tillhörde gamla
verlden, är dock kändt. Luftstreck, förädling och
åtskilliga yttre förhållanden frambragte småningom
en mängd skiljaktigheter i gestalt, färg oqh
egenskaper. Man betrak te blott särskilda delar
af djuret. Sålunda finnas, hvad formen på hufvudet
vidkommer, långa, korta, breda, rams(kopf)-, svin-,
gädd- och kilhufvuden. Ryggen kan vara rak, sänkt
och karprygg, öronen små, stora, styfva, rörliga,
slappa, hofvarna runda, höga, platta, trånga, klufna
o. s. v., samt ben, hals och man af högst olika
slag. Höjden skiftar emellan 6 qvarter och 14 qvarter
4 tum. Lifslängden beror af rasen, användningen och
underhållet. Aristoteles omtalar en 69 år gammal häst,
men man kan i allmänhet beräkna lifslängden till 40
och tjenstbarheten till 25 år.
Hästens färg är mycket olika. En stor mängd
färgnyanser finnes. Som grundfärger kunna anföras
skimmel, fuchs, brun, gul, isabella, tiger och skäck,
förutom svart och hvit. Till färgen höra äfven tecknen
på extremiteterna, såsom hvita fötter, fläckar,
bias o. d.
Hästens ideal i yttre skönhet, säger Masius i sina
Naturstudier, är ännu, liksom i Assyriens och Persiens
blomstringsdagar, den arabiska hästen (fig. 231). Der
Akos’ och Arios’ silfverklara flöden vattnade Nikeas
slätter, betade den af elden och vinden födda hästen,
till hvars stammoder Allah sade: »jag har skapat dig
utan like; verldens rikedomar skola hvila mellan dina
ögon, jag vill göra dig lyckligare än alla andra djur,
och kärleken till dig skall städse bo i menniskornas
hjertan. Du skall flyga utan vingar, och din rygg
skall endast bestigas af dem, som dyrka mig.»
Samslägtingar till hästen äro zebran, qvaggan,
vildåsnan, dsjiggetajen eller halfåsnan och
dauven eller tigerhästen. Af dessa ha åsnan,
halfåsnan och tigerhästen 5 ländkotor, alla de
andra 6. Som husdjur omtalas hästen i bibeln redan
1860 f. Kr. På de äldsta minnesmärken ser man honom
städse blott för vagn, och först senare blef hans
värde som riddjur insedt. Moses’ Farao hade dock
redan ett ståtligt kavalleri.
Genom parning af häst och åsna uppstår mulåsnan, då
hästen, och mulan, då åsnehingsten utgjort fädernet;
de förra bastarderna äro dock af vida större värde
än de senare; de användas mycket i södra Europa
till förhastar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>