Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogarnas betydelse - Skogarnas inflytande i fysiskt-klimatiskt hänseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller mindre gått utöfver dem. Detta skogens
undanträngande och de genom befolkningens förökning
ständigt växande anspråken på skogsalster fortgingo
länge utan hänsyn till framtidens kraf, tills
ändtligen det förra öfverflödet hotade att öfvergå
till nöd och fruktan för skogsbrist redan för mer än
hundra år sedan stod för dörren. Man började utforska
de lagar, hvarefter naturen framalstrar skogen, och
sätta honom, såsom samhällets nödvändiga egendom,
under statens skydd. Och så utbildades med tiden en
skogsvetenskap och en skogslagstiftning.
Om också nutiden ej är fiendtligt sinnad mot skogen,
emedan han inser dess absoluta nödvändighet för
tillfredsställande af alla slags virkesbehof,
betraktas han dock mången gång med likgiltighet. Man
tröstar sig i den tron, att »skogen växer igen af sig
sjelf», och vet ej, huru föga detta är fallet under
nu varande skogsförhållanden. På stora sträckor
i vårt land äro redan bergen och den naturliga
skogsmarken fullständigt beröfvade all skogsväxt,
och äfven i de trakter, som vid en flygtig blick
från de allmänna stråkvägarna tyckas vara skogrika,
skall man vid närmare efterseende finna skogarna i
en betänklig grad uthuggna och glesnade, hvarigenom
marken allt mera uttorkar och förlorar sin förra
alstringsförmåga. Detta senare är en skogsförödelse,
som pågår mindre märkbart för den stora allmänheten,
men derför ej mindre säkert. Men skogssköflingen
hamnar sig ej ensamt genom brist på virke och öfriga
skogsalster, ty skogarna hafva en vida större och
mera omfattande betydelse för landet.
Skogarnas inflytande i fysiskt-klimatiskt hänseende.
Menniskornas tillvaro och välbefinnande betingas af
vissa egenskaper hos klimatet och jordmånen, af en
bestämd fysisk beskaffenhet hos ett land, men härpå
utöfvar skogen ett mäktigt inflytande. Värme och fuktighet,
vindarnas styrka, jordytans större eller mindre förändring
m. m. bero i väsentlig mån på skogarna. Det lära historien
och den dagliga erfarenheten.
På luftens årliga medeltemperatur har skogen under
våra breddgrader intet väsentligt inflytande, men
väl på värmets fördelning efter årstiderna och
under dygnet. Under vegetationstiden afdunstar
en betydlig mängd vatten i skogen i följd af
trädens lifsverksamhet. Så väl härigenom som genom
solstrålarnas utestängande är skogsluften alltid
svalare om dagen än luften öfver det öppna fältet; om
natten deremot är vid klar himmel skogsluften varmare,
ty jordytans värmeutstrålning och afkylning äro då
vida större på fältet än i skogen, som genom sitt
täta löfverk qvarhåller det från marken utstrålande
värmet. Hvad som gäller om dagen, gäller likaledes om
som-marn i motsats till de andra årstiderna. Medan
sommarvärmen längre bibehåller sig i skogen och
vintern sålunda senare inbryter, fördröjes der å
andra sidan vårens ankomst, hvarigenom de tidiga
vårfrosterna verka mindre skadligt i skogbygden. Då nu
luftlagren ständigt blandas med hvarandra, inses lätt,
att skogen måste verka välgörande på en kringliggande
trakt derigenom, att han upphäfver ytterligheterna
i temperaturen, att vår och höst böra blifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
