Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges skogar och trädslag - Skogshushållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mera inskränkt till den sydligaste delen af landet
är den som slöjdvirke utmärkta afvenboken (carpinus
betulus, fig. 253). Vidare äro asp, rönn, klibbal,
gråal och sälg temligen allmänna öfver allt i
skogarna, ehuru de sällan växa i något större
sammanhang. De ädla löfträden alm, ask, lönn och
lind förekomma endast spridda i södra landets skogar,
något talrikare på ängar och i hagmarker.
Skogshushållning. Sedan man börjat inse skogarnas höga
värde och deras inflytande på klimatet och jordens
bördighet samt tillika kommit till öfvertygelse
om deras snara undergång, om man ej egnade dem,
liksom den uppodlade marken, en särskild vård,
ha de blifvit föremål för en ordnad hushållning,
hvilken som en sjelfständig del ingår i den allmänna
landthushållningen. Derför förvaltas och skötas
skogarna nu för tiden af särskilda tjenstemän
(jägmästare, skogsförvaltare, förster), och från
statens sida göras ansträngningar så väl för
skogens fredande genom en ändamålsenlig lagstiftning,
som för hans skötsel genom beviljande af dertill
nödiga penningmedel, allt i ändamål att derigenom
bringa skogshushållningen i ett riktigt förhållande
till landtbrukets öfriga grenar. Frankrike, som
svårt lidit af de slag, hvilka i slutet af förra
århundradet träffade dess skogar, har nyligen för en
tid af 10 år beviljat en million franc årligen för
att småningom uppdraga skog på de kala bergen i den
afverkades ställe.
Af det förut anförda framgår skogshushållningens
betydelse, hvilken faller ännu mera i ögonen derigenom,
att felaktigheter, som dervid begås, låta känna sin
verkan under en lång tidrymd och vanligtvis äro ganska
svåra, stundom till och med omöjliga att bota.
Staten har derför vid universiteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
