Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Virkets aptering och användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En annan användning af träspån är den till säll och
askar. Spånen härtill uthyflas eller spintas ur nyss
fäldt tall- och granvirke, asp och pil, uppmjukas i
varmt vatten, böjas kring träformar, hoplimmas och
hållas så fästa tills de torkat; eller ock hopfästas
de så, att den ena ändan trades genom den andra, eller
medelst jerntråd. Till sållbottnar af trä spintas
tunna remsor af unga och gängliga stammar af ask,
sälg, asp, hassel m. fl.
Så kallade trärep af långa och smala tallspån
tillverkas på åtskilliga trakter inom vårt land,
såsom på Öland och Gotland. Dertill afflänges med en
knif utaf splinten på fullkomligt rätväxta tallar så
långa och tunna spån som möjligtvis kunna åstadkommas,
hvilka sedermera hopsnos på ett slags härfvel till
tåg eller rep af olika groflekar; de finaste äro
ofta så väl gjorda, att de knapt kunna skiljas från
vanliga hampsnören; de gröfre begagnas till varptåg
för fisknotar, tömmar o. s. v.
Gröfre stycken af klufvet virke begagnas till
flerahanda ändamål, såsom klufna oxelstycken till
mellankilar i oljpressar m. m.
Den minsta sorten af klufvet virke torde väl vara
tändstickor. Huru obetydliga till sin storlek dessa
än må synas, fordrar likväl deras tillverkning
nu för tiden väldiga virkesqvantiteter. Enligt en
oss meddelad uppgift, åtgå för tillverkningen vid
en af våra största tändsticksfabriker dagligen
ungefär 100 till 150 stockar om 20 fots längd
och 7–12 dec.-tums diameter. Då dylika stockar i
medeltal kunna beräknas till 10 kubikfots innehåll,
gör det en daglig förbrukning af 1000 till 1500
kubikfot eller omkring 4000 storfamnar om året;
det vill säga, en stad med omkring 3000 invånare
skulle ett helt år kunna elda med de tändstickor,
som tillverkas vid en enda fabrik. Det förnämsta
träslaget härtill är asp; men då tillgången derpå nu
mera är otillräcklig, användas äfven gran och gir
växt tall med löst virke så väl till stickor som
till kapslar, till de sistnämda äfven lös björk,
s. k. flasbjörk. Stockar som inköpas skola hålla
minst 7 dec.-tum i diameter på midten; längden kan
vara likgiltig, blott hon ej understiger 2 fot. Vid
tillverkningen afskäras först stockarna i en cirkelsåg
till ungefär l fot långa kubbar, hvilka skalas och
rundhuggas med yxan, så att de blifva tillräckligt
trinda för att kunna insättas i spånsvarfven. Denna
utskär under kubbens kringvridning skifvor till samma
tjocklek som tändstickorna skola hafva, och samtidigt
afskäras skifvorna genom nedanför sittande knifvar
i längder motsvarande stickornas längd. De sålunda
afskurna skifvorna hopbuntas och komma i skärverket,
der de genom upp- och nedgående knifvar klyfvas, då
tändstickorna till formen äro färdiga, hvarefter de
underkastas torkningsprocess och den vidare kemiska
behandlingen.
Uti flera skogbygder utgöra snideriarbeten af
de mest olika slag föremål för en vidsträckt
husslöjd och äfven för fabriksverksamhet. Såsom
några exempel härpå, ty ett uppräknande af dem alla
skulle föra oss för långt, vilja vi anföra några
tillverkningar. Sålunda göras skoflar, tråg, ok,
tallrikar, hackbräden m. m. af bok, björk, lind,
asp och poppel; träskor och läster af bok, björk, al,
poppel och pil, äfvensom barrträd, och anses al vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
