Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Virkets aptering och användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven bok (bokfjerdingsstaf) samt till spilträn
eller packkärl för torra varor, såsom snusfjerdingar,
trämassefat m. m., äfven tall och gran, dels klufven
for de mindre, dels sågad för de större. De största
spillran torde vara de, i hvilka kardborrar for
klädesfabrikernas räkning införas från utlandet
(Hamburg) och som äro 9 till 10 fot höga.
Utaf laggkärl finnes, som bekant, en oändlig
mängd olika sorter, som allmänt, begagnas i
hushållningen. Bland de största torde vara mäskkaren i
brännerier och bryggerier, som göras af plank, bland
de minsta smörasken. Väggarna äro alltid grada och
bilda antingen en rät vinkel mot bottnen, såsom i såar
och ämbar, eller en trubbig vinkel, såsom i stäfvan
och baljan, eller någon gång en spetsig vinkel,
såsom i dricksstånkan. Vid apteringen aftrummas
stammen i passande längder, hvilka fyrklyfvas,
hvarefter laggarna utklyfvas ur hvarje sådan fyrklof
parallelt med den ena sidan och med qvar-lemnande af
det sista trekantiga stycket (skalken). Efter någon
uttorkning tillskapas laggen med en särskild yxa,
så att hon får en något bugtig form. Till laggvirke
användes företrädesvis gran och kådig tall.
Till mindre klufvet virke höra takstickor och takspån
samt s. k. gibsribs, hvilket senare nu mera utskeppas
i temligen betydlig mängd. Takspån tillverkas
egentligen på tre sätt, så att det dels spintas eller
klyfves, dels hyflas och dels sågas, af hvilka sorter
det sågade har den minsta varaktigheten. De tillverkas
af qvistfria och rätklufna barrträd samt affall af ek
och asp, hvarvid kubbarna afsågas till 1 1/2–2 fots
längd och klyfvas i fyra eller flera delar, hvarutur
stickorna spintas med ett slags bandknif till omkring
en linies tjocklek och omkring 3 tums bredd. Takspån
af ek täljes vanligen till 6 2/3 dec.-tums längd, 3 1/3
tums bredd och 1/4 à 1/3 tums tjocklek samt aftunnas
mot öfre kanten och afrundas något i den nedre. De
äro de varaktigaste. Då spånen hyflas, sker det
antingen för hand, hvarvid djupa insågningar göras
i stocken på de afstånd som motsvara spånens längd,
hvarefter dragare spännas för en stark hyfvel, som
sålunda framskjutes utefter hela stocken och afskär
Spånen, eller ock sker det genom en maskinhyfvel,
som sättes i rörelse genom ett litet vattenhjul eller
annan drifkraft. Det i Tyskland brukliga takspånet
har en ganska afvikande form från vårt vanliga; sedan
det blifvit klufvet till den erforderliga storleken,
släthyflas det på det sätt, att den ena långsidan
blir betydligt tunnare och en fals göres i den andra,
gröfre kanten. Vid begagnandet infalsas då det ena
spånet i det andra efter långsidorna.
Gibsribs eller lathwood (spjelved) är ett slags
mindre, späntade stickor af qvistfritt tall- och
granvirke, hvarutaf man nu för tiden finner stora
bunthögar liggande vid våra järnvägsstationer för
att utföras, mest till England. Stickorna äro ungefär
1/10 dec.-tum tjocka, 5/6 till 1 1/4 dec.-tum breda och
3, 4 till 6 fot långa samt hopbuntas på det sätt,
att hvarje bunt innehåller 360 löpande fot stickor,
således de 3 fot långa 120 stycken, de 4 fot långa 90
stycken, och de 6 fot långa med 120 stycken utgöra
dubbelbuntar. En person anses kunna spinta omkring
1 000 stickor om dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
