Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattnet och dess betydelse - Hafvet och dess kuster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om fördelningen af vattnet öfver jordens yta ville
upphäfva den skenbara oregelbundenhet, hvarigenom det
södra halfklotet fått mycket mera vatten än det norra,
det östra med gamla verldens kontinent mycket mindre
än det vestra.
Hafvet och dess kuster. Af de 4 460 000 qvadratmil,
som utgöra jordens yta, upptagas ungefär 1 165 000
qvadratmil af land; deraf belöpa sig 1 120 000
qvadratmil på kontinenterna och öfver 45 000
qvadratmil på öarna; vidare på östra halfklotet
835 000, par det vestra 335 000, på det norra
875 000 och på det södra endast 300 000 qvadratmil,
alltså endast 1/3 af det landområde, som norra
halfklotet innehåller. Skulle vi dela jorden i två
hälfter, hvaraf den ena innehölle den största land-
och den andra den största vattenytan, skulle det ske på
sätt fig. 303 och 304 utvisa. Beträffande vidare
sjelfva hafvens vidd, upptager Stilla oceanen i
rundt tal 1 600 000, Atlantiska ungefär hälften eller
800 000, Indiska 670 000, Norra ishafvet åtminstone
96 000 och det Södra kanske 170 000 qvadratmil. Det
för Europas historia så utomordentligt vigtiga
Medelhafvet upptager, om vi uppskatta alla hafvens
ytor till 3 300 000 qvadratmil, endast omkring
126:e-delen deraf. Det upptager ungefär 26 000
qvadratmil. Sammanlagda längden af alla hafskuster
kan, då stora sträckor vid Norra och Södra ishafvet
ännu ej äro kartlagda, endast tillnärmelsevis
bestämmas. Man har funnit, att Europa och dess öar
ega kuststräckor af ungefär samma längd som eqvatorn
(3750 mil), medan det långt större, men i detta
afseende mindre utvecklade Afrika har en ungefär
1 400 mil kortare kuststräcka. Den amerikanska kustens
längd utmed Stilla hafvet är ungefär lika med hela
Afrikas kuststräcka, 2 400 mil. Från Hudsons bay
till Darienviken kan man räkna nära 2 100 mil samt på
Sydamerikas nord- och östkuster l 500 mil. Tillägger
man för Nordamerikas polarländer ytterligare 1800
mil kust, erhålles för hela Amerika en kuststräcka
af åtminstone 7 800 mil, således något mer än två
gånger Europas och tre gånger Afrikas. Asien och dess
ögrupper utsträcka sina stränder åtminstone 7 000 mil,
medan den australiska kontinentens kustlinier endast
utgöra 1 400 mil. Men minst af samma längd äro de
många i alla haf kringspridda ögruppernas stränder,
så ätt hela längden af de linier, längs hvilka
land och haf beröra hvarandra, med full säkerhet
uppgår till mer än 23 000 mil. Äfven, en mycket rask
fotgängare skulle behöfva 30 år för att tillryggalägga
en sådan sträcka.
Då vidare fastlandet äfven i fråga om ytans bildning
utvecklar en oändlig mångfald, är det helt naturligt,
att, allt efter som den ena eller andra formen af fast
land träder i beröring med oceanens vågor, kusterna
ock få olika skapnad, som ger de af dem inneslutna
hafsvikarna deras egendomliga prägel. Än stupa höga
bergmassor brant ned mot vattnet, än löpa vida slätter
långsluttande ut i det milsvidt grunda hafvet, än
upptorna sig ismassor på kusterna och dölja landets
konturer, än vältar under den tropiska himmelns
glödande hetta en jätteflod sina vattenmassor mot
verldshafvet och uppbygger sitt deltaland. Denna
omvexling i hafsstrandens form väcker ej allenast
vårt intresse, i det hon der ständigt för vårt öga
uppdrager nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
