Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vindarna - Om stormar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omnämda öfre passaden, som vid den nedre passadens
gräns når jorden, ligga de tempererade jordbältena.
I Indiska oceanen stores passadens regelbundna gång
af formen hos de kustländer, som omgifva detta haf,
men i synnerhet af den asiatiska kontinenten. I
oceanens södra del, mellan Australien och Madagaskar,
råder hela året om sydostpassaden, men i den norra
blåser under halfva året en oafbruten sydvest och
under den andra hälften en ihållande nordost. Dessa
regelbundet vexlande vindar, af hvilka sedan de äldsta
tider handel och sjöfart i dessa trakter bero, kallas
monsuner. En dylik vindförändring visar sig för
öfrigt äfven på andra håll; särskildt förtjena de
s. k. etesiska (årstids-) vindarna på Medelhafvet att
omnämnas. Medan på detta hafsbäcken och i angränsande
kustländer under vintern den nedkommande öfre passaden
som sydvestvind är den herskande, åstadkommer under
sommarn den afrikanska Öknens starka hetta en ganska
tydlig öfvervigt af nordliga vindar, i det norra
Afrikas kallare luft strömmar ned mot den heta zonen.
Så snart man kommit öfver passadvindarnas öfre
gränser, inträder man i ett område, som på ett
märkbart sätt genom oregelbundenhet och föränderlighet
hos vindarna skiljer sig från de förra. Undersöker
man medelst siffror, huru ofta under ett år hvarje
vind har blåst vid dessa högre latituder, finner man,
att t. ex. på vårt halfklot sydvesten och dernäst
nordosten äro de herskande vindarna, Den förra är
den öfre passaden, som sänkt sig till jordytan,
den senare den nordliga ström, som underhåller den
lägre passaden. Nästan alla väderleksförändringar inom
den tempererade zonen äro derför beroende på striden
mellan dessa hufvudströmmar, som mången gång blåsa
den ena öfver den andra, men vid andra tillfällen gå
fram sida vid sida.
Om stormar. Vi beteckna med ordet storm hvarje häftig
luftströmning, utan att dermed afse något visst
slags rörelse hos luften. Dock gifves det, såsom vi
skola se, väsentligt olika slag af stormar inom olika
trakter af jorden, och äfven på samma ort är en häftig
luftströmning icke alltid beroende på samma orsak. Det
slag af stormar, hvars natur man först lärde känna,
var de s. k. cyklonerna eller hvirfvelstormarna
inom jordens varmaste delar. Flera berömda forskares,
framför allt öfverste Reads undersökningar ledde till
det resultat, att dessa storartade och fruktansvärda
rörelser i atmosferen följde en ganska enkel lag. Man
ådagalade nämligen, att luften vid en cyldon befinner
sig i en hastig hvirfvelrörelse omkring en medelpunkt,
som fortskrider längs jordytan. Sålunda äro vid detta
slags stormar två olika slag af rörelse att urskilja:
en omkring medelpunkten, der lugn och minskadt
lufttryck råda, samt hela hvirfvelns fortskridande
rörelse. På norra halfklotet går luften i en cyklon
alltid från höger till venster, alltså i en riktning
motsatt visarnas på ett ur, på det södra åter i samma
led som visarna.
Föreställa vi oss en sådan storm, finna vi inom det
område, han upptar, alla möjliga vindriktningar, olika
på olika sidor om det ställe i stormens midt, der lugn
råder och lufttrycket är lägst. Denna punkt rycker framåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
