Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om stormar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver jordytan, och sålunda kommer en ort, som
råkas af stormen, att befinna sig i olika delar af
hvirfveln. Ligger medelpunkten vester om den i fråga
varande orten, kommer, om vi tänka oss en cyklon,
som på norra halfklotet framgår från söder till norr,
vindriktningen först att vara sydöstlig, vrider sig
sedan mot söder och slutligen mot sydvest, så att
vindfanan beskrifver nära nog en halfcirkel. Ligger
stormens medelpunkt Öster om observationsorten,
blir vindvridningen motsatt. Stormen bryter in från
nordost och går mot norr och nordvest. Styrkan ökas,
ju närmare medelpunkten man kominer, och längs
dess. bana är förödelsen störst.
Orkanens våldsamhet växer från det ena ögonblicket
till det andra, och endast en jordbäfning kan
åstadkomma jemförliga verkningar. Med häpnadsväckande
fart sjunker qvicksilfret i barometern, då med ens i
stället för stormens döfvande dån ett dödslikt lugn
inträder. Alla, som bevitnat en cyklon, skildra just
detta ögonblick som det hemskaste. Man liksom känner
på sig, att ännu är den fruktansvärda företeelsen
ej förbi, och denna väntan på hvad som komma skall
Ökar i föreställningen farans storlek. Snart bryter
också orkanen lös med samma raseri, men nu från
motsatt hall, hvilket just är utmärkande för luftens
rörelse i medelpunkten af en cyklon.
För att gifva en klar föreställning om förändringarna
i vindstyrka, vindriktning och barometerstånd på
en ort, hvaröfver en cyklon går fram, hänvisa vi
till fig. 309. Den yttersta cirkeln anger stormens
omkrets. Inanför honom af tar lufttrycket allt mera
mot medelpunkten. Vindriktningen anges genom de små
pilarna på cirklarnas periferier, så att de tänkas
flygande med vinden; det växande antalet tvärstreck
på pilarna antyder, att vinden är starkare i
cyklonens midt. Hela hvirfveln eller stormskifvan
tänkes röra sig framåt i den riktning, som den stora
pilen genom medelpunkten utvisar.
Det är tydligt, att kännedomen om dessa egenskaper hos
cyklonerna blef af praktisk nytta för sjöfarten. Ty
af hvad vi anfört följer, att sjömannen af ändringen
i stormens riktning kan finna, åt hvilket håll det
farligaste stället, nämligen medelpunkten, befinner
sig. Bryter t. ex. stormen in från S.O. och går öfver
till S., vet han, att medelpunkten ligger åt venster
och kan taga sina mått och steg för att undgå honom.
Har man då något medel att förutse utbrottet af en
cyklon? Ja, inom jordens heta trakter, der dessa
stormar uppträda, lemnar barometern pålitliga
varningar. Hos oss, inom den tempererade zonen,
har detta instrument, som väderleksspåman, kommit
i misskredit, om ock, som vi längre fram skofa se,
helt oförskyldt. Men inom det heta jordbältet äro
barometerns rörelser ej så stora och oregelbundna,
utan i vanlig väderlek helt obetydliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
