Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om stormar - Hafsvattnets färg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
internationela, fordra sitt eget system af iakttagelser
och en särskild centralpunkt for resultatens samlande
och bearbetning. Det var öfvertygelsen härom, som
föranledde kongressen i Bruxelles 1853, hvars
hufvudsakliga ändamål och resultat var antagandet af
ett gemensamt formulär för iakttagelser på hafvet.
Sedan dess ha flera frågor af internationel art
uppstått och i samma mån äfven behofvet af en ständig
förmedlingslänk gjort sig känbart. Också sammanträdde
i september 1873 ombud från alla Europas länder i Wien
till en meteorologisk kongress, som hvars vigtigaste
resultat torde kunna anses tillsättandet af en ständig
kommission, hvilken till nästa kongress skall inge
förslag om inrättandet af en internationel anstalt.
Denna anstalt, som helst borde förläggas till något
litet neutralt land, skulle organisera det
internationela observationssystemet och syselsätta sig
med sådana frågor, som ej kunna anses tillhöra någon
viss nation. Kostnaderna skulle bestridas genom
sammanskott af de intresserade ländernas regeringar.
Huru vida eller när detta förslag kommer att
förverkligas, derom kan man ännu ingenting veta. Att
dess förverkligande skulle lända den vetenskapliga
forskningen till stor fromma, torde knappast kunna
betviflas.
Hafsvattnets färg. Erfarenheten har på många sätt
ådagalagt, att haf med djupt och klart vatten i
allmänhet visa en blåaktig färgton, som i synnerhet
genom sitt afbrott mot is och snömassor blir djupt
mörkblå och, som bekant, ger grottan vid Capri
hennes förtrollande azurfärg. Hafvets vackra blå färg
förlorar sig vid aftagande djup i kusternas granskap,
dels emedan vattnet der ej längre är rent, dels derför,
att ljus reflekteras från bottnen. Den vackra
smaragdgröna färg, hafvet, liksom vissa alpsjöar,
stundom visar, har man velat förklara genom det
tillkomna gula ljus, som framkallas af reflexioner
och vid sidan hvaraf, såsom komplementärfärg, en
vacker purpurröd skiftning framträder. Att den olika
färgen af det från bottnen reflekterade ljuset har
inflytande på hafsytans färg, kan visas genom många
exempeL Sålunda förorsaka klippor en brun- eller
svartaktig, lerbotten grå, hvit sandbotten gröngrå
och koraller en röd ton. Man har ock rätt ofta i det
rena blåaktiga hafvet iakttagit små smutsfärgade,
olivgröna, hvitaktiga, röda o. s, v. färgade strimmor
och vid närmare undersökning funnit djur eller växter
vara orsaken till färgen. Sålunda förvandlas de
nordiska hafvens klara ultramarin till en grumlig
grön färg genom små gulaktiga medusor af 0,3–0,4
liniers diameter.
Det rena hafsvattnet är vidare ganska genomskinligt. I
Ishafvet är denna genomskinlighet utanför den nyss
omnämda medusazonen utomordentligt stor. I närheten
af Novaja semlja har man på ett djup af 500 fot trott
sig kunna tydligt urskilja ej blott bottnen, utan
äfven snäckor. Äfven Karaibiska hafvets vatten är mycket
genomskinligt, medan på andra ställen inom heta zonen
de många inblandade organiska ämnena ej sällan grumla
hafvets klarhet. Det bekanta fosforescerande skenet från
hafsvattnet synes stå i samband med lifsverksamheten hos
massor af små blötdjur, kräft- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
